Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Indikator för algblomningar i kustzonen
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Algblomningar och giftiga alger har på senare år uppmärksammats mycket stort massmedialt även om det inte är något nytt fenomen. De instrument som man idag mäter algblomningar med är ganska trubbiga vilket gör att det ser ut som om de Gotländska kusterna drabbas mycket hårt även om verkligheten kan vara annorlunda. En indikator som passar för kusterna skulle kunna ge många intressanta svar för miljömålsuppföljningen, men även för allmänheten och turistnäringen. Algblomningar är ett naturligt och viktigt fenomen orsakat av en masstillväxt av mikroskopiska alger/växtplankton och som ofta inträffar regelbundet under året. Det förekommer varje år en större vårblomning och en lite mindre höstblomning. Under sommaren förekommer också stora algblomningar av främst cyanobakterier eller blågröna alger som de brukar kallas. Dessa är dock inte alger utan bakterier som saknar tydlig cellkärna och gissel, men innehåller klorofyll precis som vanliga växtplankton. Sommartid då kvävehalterna ofta är låga har de en fördel gentemot andra alger, de kan nämligen tillgodogöra sig kväve från luften och kan dessutom reglera sin position ivattenmassan. Informationscentralen för Egentliga Östersjön samarbetar med flera andra aktörer inom Östersjöområdet för att övervaka bland annat algblomningar. Egentliga Östersjön sträcker sig från Ålands hav i norr till Öresund i söder. Det finns flera mätstationer ute i Östersjöns fria vatten och längs en del kuststräckor där länsstyrelser och vattenvårdsförbund utför en samordnad recipientkontroll i kustvattnet. Vid dessa stationer mäts bland annat halter av klorofyll a, siktdjup, totalfosfor, totalkväve och salinitet mellan cirka 1-14ggr/år. Klorofyll a (som finns i algerna) och siktdjupet (som påverkas av algerna) skulle kunna användas för att följa algblomningsutvecklingen men provtagningsfrekvensen är idag för låg för att se hur utsatt t ex en badstrand är för algblomningar. Informationscentralen och SMHI tillhandahåller också tolkade satellitbilder där man kan följa algblomningarnas utveckling men upplösningen på dessa är för dålig för att det skall kunna gå att se hur det ser ut närmast kusterna. Det finns också ett samarbetsprojekt vid namn Alg@line som har automatisk provtagningsutrustning på flera olika handelsfartyg och patrullskeppsom trafikerar Egentliga Östersjön. Rutterna går ute till havs och mätvärdena är därmedsvåranvända för kustnära vatten. Den befintliga informationen är inte utförlig nog för att ge en bild av algblomningarna på regional nivå men ger flera idéer till olika parametrar och metoder som kan användas som indikator. Utförligare mätningar av klorofyll a och siktdjup och satellitbilder med bättre upplösning skulle gå att använda. Biovolym (mängden alger) är en av de nya bedömningsgrunderna för Vattendirektivet och växtplankton. Mätningar av biovolym baseras på artanalys och ger information om vilka arter blomningen består av och om den är potentiellt giftig. Webkamera och rapportering av algblomningar är en metod och något som används på Utö i Stockholms skärgård. Beroende på vilket vattenutbyte med utsjön kusten har och hur skyddad den är rekommenderas olika metoder. I ett område med stort vattenutbyte, som på Gotland, är det bäst att använda sig av ett rapporteringssystem där boende och verkande i olika områden dagligen noterar grumlingar i vattnet och dess färg, tillsammans med möjlig skumbildning, lukt och observerade döda djur, kombinerat med utplacering av en webkamera. I skyddade vikar, innerskärgårdar och andra områden med litet vattenutbyte är biovolym och klorfyll a bättre och mer användbara parametrar. Eftersom vi vet väldigt lite om hur vanligt det är att människor och husdjur (som är extra känsliga) drabbas av algförgiftningar skulle det i alla typer av områden vara intressant att veta hur många fall per år det är och om några områden är extra drabbade av giftiga alger.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Gotlands län , 2006.
Series
Rapport / Länsstyrelsen i Gotlands län, Livsmiljöenheten, ISSN 1403-8439
Keyword [sv]
Gotland, Sverige, Östersjön, Visby, Cyanobakterier, Sverige, Marin miljö, Algblomning, Gotland, Östersjön, Alger, Miljöfrågor, RUS
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-3000OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-3000DiVA: diva2:862994
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 9 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf