Dårgräsfjärilen har minskat kraftigt i Sverige och övriga Västeuropa. För att råda bot på detta har ett åtgärdsprogram skrivits för bevarande av dårgräsfjärilen (Bergman, 2005). För att få en bättre uppfattning om utbredning och åtgärdsbehov föreslås i programmet att fjärilen inventeras på Gotland under 2006. På Gotland förekommer dårgräsfjärilen i ett område på mellersta Gotland från östra gränsen av Klinte och Fröjel till Ala och Ardre i öster. Första fyndet kom så sent som 1949. Den har säkert funnits långt tidigare men varit förbisedd då den flyger i miljöer som sällan besöks av fjärilsentusiaster. Skogen i området domineras av tall, men på en del ställen finns även inslag av gran och enstaka lövträd. Lundstarr, den viktigaste värdväxten för arten,förekommer rikligt i skogarna. Inventeringen genomfördes under fem dagar mellan 26 juni och 6 juli. Området som inventerades var det kända utbredningsområdet på mellersta Gotland. Fjärilarna sitter ofta på grusvägar och upptäcks lätt när de flyger upp och jag valde därför att inventera fjärilen från bilen längs grusvägar inom utbredningsområdet. När dårgräsfjärilar observerades noterade jag hur många fjärilar som flög. Lokalen koordinatsattes och jag gjorde en kort beskrivning av miljön (t.ex. grusväg, ålder på skog, trädslag, täthet, luckighet, buskskikt). Jag stannade då och då vid lämpliga lokaler, även om inga fjärilar setts, och gick en kort runda (ett par minuter). Jag gick också på några hyggen och planteringar i närheten av rika lokaler för att se om fjärilen nyttjade dessa områden.Totalt sågs ca 810 dårgräsfjärilar under inventeringen, vilket får ses som ett mycket bra resultat. Fjärilarna förekom ofta fläckvis, ibland satt upp till 50 fjärilar inom en kvadratmeter. Vid några av de rikaste förekomsterna var fjärilarna dock ganska jämnt utspridda längsnågra hundratal meter grusväg.Trots att dårgräsfjärilen flög rikligt under inventeringen så finns det hot mot den. I Västeuropa anses igenväxning och skogsbruk vara de största hoten, vilket antagligen stämmer även för Gotland. Något akut hot föreligger knappast, men däremot sker en del långsamma förändringar som på sikt kan hota arten. Återkommande inventeringar bör göras för att följa utvecklingen. Den här använda metoden kan vara lämplig för övervakning av arten, eftersom man på ganska kort tid kan inventera hela utbredningsområdet.Om igenväxning av de äldre skogarna är ett problem vet vi inte. För att upptäcka en förändring kan man antingen jämföra flygfoton från olika år eller återkommande ta fotonpå några lokaler. Större delen av området är redan idag påverkad av rationellt skogsbruk, på sikt kommer det antagligen gälla i stort sett all skog som inte är skyddad. Om den uppväxande skogen kommer att vara lämplig för fjärilen på sikt vet vi inte och därför bör det undersökas hur fjärilen trivs i olika typer av skog. Det kan ske genom att man går transekter genom skog av olika åldersklass och struktur. Hittar man inte fjärilen i den tätare skogen kan man anta att den i framtiden huvudsakligen kommer att finnas längs vägar och ledningsgator och liknande. Man kan även undersöka hur värdväxten lundstarr klarar sig i den uppväxandeskogen. Det är inte säkert att förhållandena från Östergötland, t.ex. var fjärilen lägger sina ägg, är direkt överförbara på den gotländska tallskogen. För att utröna det skulle jämförande studier behöva göras.