Denna rapport presenterar resultatet från en studie av ringlav och trådbrosklav som utförts på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län under hösten 2007. En liknande inventering genomfördes 1996. Dessa båda studier ingår som en del i Länsstyrelsen miljöövervakning. 2007 års inventering har utförts av Jan Henriksson, Amalina Natur och Miljökonsult. På Länsstyrelsen har Tomas Johansson fungerat som kontaktperson. Syftet med inventeringen är att följa upp de båda lavarnas populationsutveckling på Gotland.Ringlav Evernia divaricata (VU) och trådbrosklav Ramalina thrausta (EN) är två lavarter som uppmärksammats mycket inom den svenska naturvården under de senaste 20 åren. Detta beror på att de försvunnit från många av de gamla lokalerna och därmed klassats som rödlistade. Båda arterna är sedan lång tid kända från Gotland. Från Othem socken finns t ex en uppgift om ringlav från mitten av 1800-talet. I samband med nyckelbiotops-inventering och riktade återinventeringar noterades arterna på flera lokaler. 1996 var trådbrosklav känd från tio aktuella lokaler på ön och 2001 uppskattades det totala antalet lokaler med ringlav till 50. Därefter har ytterligare några lokaler hittats.Studien har utförts i provytor på sju olika lokaler. Trådbrosklav är funnen på fyra av lokalerna och ringlav på sex. I varje provyta inventerades granar, tallar och enar. Samtliga granar och tallar med en stamdiameter i brösthöjd grövre än 1 centimeter i diameter och enar högre än 1 meter studerades. På varje träd och enbuske undersöktes stammar och det åtkomliga grenverket upp till två meter på förekomst av arterna. I förekommande fall räknades antalet bålar och bållängden mättes. Förutom ringlav och trådbrosklav studerades övriga hänglavar samt några busklavar. Resultatet från den delen av studien finns i underlagsmaterialet som förvaras på länsstyrelsen i Gotlands län.Sammanlagt inventerades 978 träd och enbuskar i de sju områdena. Detta är drygt 100 fler än vad som var fallet 1996. Ringlav noterades på totalt 72 träd och buskar i denna studie vilken är en halvering mot studien från 1996. Speciellt kraftig är tillbakagången på två av lokalerna, Hinser i Gothem och Lillmyr i Follingbo socken. Även antalet träd med trådbrosklav har minskat kraftigt, från 28 träd till 18 och i en av provytorna, vid Bunn i Bunge socken noterades inga bålar av trådbrosklav alls.En ofrånkomlig slutsats man bör dra från studien är att trådbrosklavens långsiktiga överlevnad på lokalerna långt ifrån är säkrad. Arten är mycket ovanlig på lokalerna och antalet träd med arten har minskat relativt kraftigt mellan studierna. Detta gör att det bedöms som en stor risk att trådbrosklav kommer att försvinna från ett par lokaler i en inte för avlägsen framtid. För ringlaven är situationen betydligt bättre. På två av lokalerna bedöms förekomsten än så länge som livskraftiga. Situationen är dock oroväckande på den ena av dessa där den minskat mycket kraftigt sedan 1996. På övriga lokaler finns en stor risk att arten kommer att försvinna inom än inte för avlägsen framtid.Det är värt att fundera över om det går att göra något för att säkra arternas långsiktiga överlevnad på Gotland och i de aktuella lokalerna. Att flytta enstaka bålar från rikligare lokaler till områden med få förekomster bör utredas vidare. Förutsättningarna för detta torde vara betydligt bättre för ringlav än för trådbrosklav. Att flytta några 100 ringlavsbålar från Filehajdar torde inte hota den förekomsten. Dessutom rekommenderas att nästa studie görs om fem år för att klargöra om minskningarna fortsätter eller om det rör sig om naturliga fluktuationer.