Smådjur i gotländska vattendrag: en studie av vattenlevande smådjur i 10 vattendrag inklusive lummelundagrottan maj 2004
Responsible organisation
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]
Den här rapporten har upprätts på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten redovisar förekomst avbottenfauna vid 25 lokaler i 10 skilda vattendrag under maj 2004. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjursom snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Många djurgrupper inom bottenfaunan har såspecifika krav på sin miljö, och på kemi-/fysikaliska förhållanden i vattnet, att de sedan länge använts somindikatorer avseende bla försurnings- och föroreningsstatus. Bottenfaunan innehåller också ett antal arter vars nuvarande utbredning och numerär bedömts vara hotad, sådana arter har förts upp på den så kallade rödlistan. Utifrån de arter och djurgrupper som påträffades i de gotländska vattendragen redovisas bedömningar av försurnings- och föroreningsstatus, försök görs också att bedöma faunistiska värden. Resultaten redovisas i form av "lokalfaktablad" i rapporten och i sammanfattningen nedan.Analys av ett antal parametrar och index relaterade till bottenfauna gav följande indikationer1. Gotländska vattendrag synes innehålla färre djurformer men fler individer än vattendrag på fastlandet(medeltal ca 34 mot 42 djurformer resp 3500 mot 1600 individer). Sid 14-15.2. 6 av de 25 lokalerna innehöll höga faunistiska värden, bla i form av rödlistade arter. Se även sid 47-48.3. Bottenfaunaindex som relaterar till försurning (BpHI-a och BpHI-n) indikerar att inget gotländskt vattendragvarit föremål för försurning.4. Bottenfaunan i enskilda gotländska vattendrag hade låga likheter med dito i fastlandsvattendrag och ganskahöga mot dito i andra gotländska vattendrag (medel 62% mot 72% likhet i sammansättning av skildadjurformer). Sid 17-42.5. Bottenfaunaindex som relaterar till förorening (POEPT, ASPT och Danskt faunaindex) indikerar attsamtliga 10 gotländska vattendrag varit föremål för stark till mycket stark störning. Bottenfaunan uppvisadesåledes stora avvikelser från den som förväntas förekomma under ostörda förhållanden. Tabell 1.Författarnas bedömningar och obeservationer är som följer6. Punkt 1-4 ovan överensstämmer med vår bedömning.7. Sannolikt skadas bottenfaunan i många Gotländska vattendrag av temporärt hög grumlighet i vattnet samttemporär uttorkning delvis orsakade av vegetationsrensningar, utdikningar och kanalisering. Sid 44.8. Vår bedömning är att de gotländska vattendragen är mindre störda än vad som indikeras under punkt 5 ovan.Orsaken till att POEPT, ASPT och Danskt faunaindex felklassar gotländska vatten är att dessa index till stordel bygger på andra djurgrupper än de som påträffats på Gotland. Det medför att gotländska vattendrag knappast kan erhålla poängtal indikerande annat än starkt till mycket starkt störda vattenmiljöer. Ett föroreningsindex, grundat på de djurformer som faktiskt förekommer på Gotland, skulle bättre kunna återspegla den verkliga föroreningsgraden. I kapitlet - Ett gotländskt bottenfaunaindex? . diskuteras ett sådant index. Sid 43-46.
Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Gotlands län , 2004. , p. 60
Series
Rapport / Länsstyrelsen i Gotlands län, Livsmiljöenheten, ISSN 1403-8439 ; 2004:1
Keywords [sv]
Gotland, Mindre vattendrag, Skalbaggar, Bottenfauna, Sötvatten, Tvåvingar, Vattendrag, Sländor, Entomologi, Kräftdjur, Iglar och planarier
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2911OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2911DiVA, id: diva2:862903
Note
Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05
2015-10-232015-10-232016-03-29Bibliographically approved