När man lite allmänt talar om ett änge, då menar många helt enkelt en mark där det växer lövträd, gärna med hasselbuskar. Det kan vara ett öppet änge med bredsrum, eller tillvuxna lövlundar som inte används alls, eller betade lövträdsbärande hagar. Med änge avses här en mark som hävdas på traditionellt vis. Det innebär fagning om våren, slåtter under högsommar och dessutom oftast efterbete på hösten. Senare under året görs röjning och på många håll även klippning.Förr, i det gamla gotländska jordbrukssamhället, fagade och slog man stora arealer för att bärga sitt vinterfoder till djuren. Idag lever ängshävden kvar i relativt begränsade områden.I denna katalog redovisas de marker som hålls i hävd idag. År 2001 hävdas omkring 200 ängar på Gotland, med en sammanlagd yta om ungefär 350 hektar. Detta i runda tal: markanvändningen kan skifta från tid till annan. Vissa ängar kommer till genom att man röjer fram marken och återupptar den gamla hävden. Andra ängar tas ur hävd, och upphör alltså att vara ängar i egentlig mening. Hur mycket mark som hävdas som äng är på så sätt lite olika år från år.