Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Försurningens betydelse för vattendrag i Västerbottens län under vårfloden 1995
Responsible organisation
1999 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Målsättningen med detta arbete är att kvantifiera det antropogena syratillskottets betydelse för minskningen av alkalinitet under vårfloden för vattendrag inom olika delar av länet. Rimligheten i beräkningarna skall därefter testas mot sulfathalten i snön och dessutom skall avrinningsområdets betydelse för försurningsresponsen skattas.pH-värdet varierar naturligt under året främst som en effekt av den ojämna tillförseln av nederbördsvatten. Vid en hög tillförsel av regn eller smältvatten ändras vattnets transportvägar och kontakttid i marken, vilket innebär att pH-värdet sjunker. Kemiskt beror denna pH-minskning på att vattnets koncentration av basiska ämnen från marken minskar (utspädning) samtidigt med att tillförseln av organiska syror från markens humusskikt ökar. I vattendrag med hög andel av våtmarker i avrinningsområdet kan uttransporten av organiskt material bli mycket påtaglig, vilket färgar vattnen bruna. I sådana vattendrag kan pH-värdet, helt naturligt, sjunka under 5,0 (Bishop 1995, Löfgren 1995). I länets kustområde tillkommer dessutom urlakning av svavelsyra från svavelhaltiga jordar, s.k. svartmocka, som avsatts på före detta havsbottnar. Om sådana jordar utsätts för omfattande dikningar kan pH-värden i avrinnande vattendrag sjunka ner mot 4. Exempel på detta finns bland annat från Byskeälven (kalkreferensvattendrag) i Skellefteå och Flarkbäcken (JRK-vattendrag) i Robertsfors.pH-värdets naturliga variation gör att det är komplicerat att särskilja effekterna av sur nederbörd. I princip torde samtliga vattendrag i länet uppvisa påverkan från såväl organiska syror som antropogent varierad syra. Den relativa betydelsen av dessa syratillskott varierar dock avsevärt mellan olika vattendrag och mellan olika tidpunkter i samma vattendrag. I kustzonen kompliceras detta ytterligare till följd av svartmockan.Endast ett fåtal vattendrag har undersökts så att resultaten medger en beräkning av de olika syratillskottens betydelse för alkalinitetssänkningen under vårfloden (Jansson & Ivarsson 1994, Ahlström 1994, Bishop 1995). Gemensamt för dessa undersökningar är att de bara behandlar enstaka vattendrag och därmed inte medger någon generalisering av försurningsläget i länet. Undersökningarna medger inte heller en jämförelse mellan kust, inland och fjälltrakter vilka sinsemellan uppvisar stora skillnader i hydrologi, geologi, markanvändning och sur deposition.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelse i Västerbotten , 1999.
Keyword [sv]
Umeå, Sötvatten, Ph, Umeå, Försurning
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2866OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2866DiVA: diva2:862858
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf