Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sötvattensprogrammet i Västerbotten: utvärdering av kemi och hydrografi
Responsible organisation
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utvärderingen omfattar kemiska variabler (försurningsparametrar, näringsämnen, syre ochsyretärande ämnen, ljusförhållanden samt viktiga an- och katjoner) i länets tidseriesjöar och - vattendrag. För dessa redovisas tillstånd och avvikelser från jämförvärden/referensvärden beräknade enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999) för miljökvalitet. Sjöarna och vattendragen har typindelats på det sätt som föreslås i Ramdirektivet för vatten.Vidare har en analys av temporal och spatial variation (tidsserieanalys och analys av geografisk variation) utförts för viktiga och centrala parametrar i sjöar och vattendrag. Dessutom dokumenteras precisionen hos en viss förändring. Provtagningsprogrammet för länet omfattar för närvarande 13 sjöar och 17 vattendrag. Tidseriesjöarna och -vattendragen är fördelade på sex respektive fyra limniska typer enligt Naturvårdsverkets föreskrift (2006). Ekoregion 2 (Norrlands inland mellan trädgränsen ochhögsta kustlinjen) är väl representerad med tidsserieobjekt. Däremot finns inga tidsserievatteni ekoregion 3 (Norrlands kust under högsta kustlinjen). Lämpligen kan objekt i andra delar av vattendistriktet användas vid behov. Ett lämpligt kriterium vid val av referensobjekt kan vara att de fördelas inom det vattenkemiska spektrum som finns i Västerbotten. Således visar en jämförelse mellan de vattenkemiska förhållandena i tidseriesjöarna och länets vatten, som deframträder vid Riksinventeringen 2000, att de väl täcker länets variation. Referensvatten skall naturligtvis vara utsatta för så lite mänsklig påverkade som möjligt.Baserat på markanvändningen förefaller de ingående tidseriesjöarna och -vattendragen vara väl lämpade som referenser. Dessutom klassas tillståndet i dem enligt Bedömningsgrunder (1999) som regel som klass 1 eller 2, dvs. ”normala” värden. De resultat som finns föravvikelser från jämförvärde visar inte heller på påtaglig påverkan. Tidsserierna för både sjöarnas och vattendragens vattenkemi har utvärderats. De är docksällan monotona, dvs. lutningens riktning ändras inom perioden, och därmed uppfylls inte ettav kraven för de beräkningar som presenteras. Dessutom är de ofta inhomogena, dvs. provtagningsfrekvensen har varierat mycket under åren. Både den vanligen använda linjär regression och den mer robusta icke-parametriska metoden Theil’s slope har använts. Denantydan till cykliska förlopp, som syns i grafer, kan inte utvärderas på grund av att tidsserierna är mycket för korta. Bortsett från storskalig, långsiktig förändring av klimatet så påverkas vattenkvaliteten naturligt av cykliska förlopp med en periodicitet av decennier.Undantaget gäller för sulfat, som minskar signifikant tack vare minskad deposition av svavel. Därmed blir som regel inte trenderna signifikanta. De värden på lutningarna som erhålls med de två metoderna skiljer sig, i dessa fall, relativt lite. Signifikansen för en beräkning angersannolikheten för att lutningen avviker från noll. Genom analyser av styrkan (power analys) kan dessutom sannolikheten för att en befintlig lutning inte observeras beräknas. För att med 80 % sannolikhet (power 0,8) säkerställa att en verklig förändring (lutning) skall upptäckas krävs ofta mer 25 års undersökningar.Skall övervakningsprogrammet minskas bör i första hand de tidsserievatten som undersökts regelbundet under lång tid fortsätta. Långa, kontinuerliga tidsserier kan inte skapas på nytt. Provtagningsfrekvensen har varierat avsevärt under undersökningarna. Det ger osäkerheter vid utvärderingar. Under senare år har programmet stabiliserats väl. Förslag ges till frekvenser för provtagningarna. I sjöarna bör prover under skiktningsperioder (senvinter och sensommar) tas på minst två djup för att belägga eventuell skiktning.De parametrar, som ingår i mätprogrammet, föreslås permanent utökas med syrgas.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelse i Västerbotten , 2006. , 62 p.
Series
Meddelanden från Länsstyrelsen, Västerbottens län, ISSN 0348-0291 ; 2006:11
Keyword [sv]
Umeå, Programområde sötvatten, Sötvatten, Umeå
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2864OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2864DiVA: diva2:862856
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1499 kB)6 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1499 kBChecksum SHA-512
0dd2c88a7f41be10283caf555c917e4381f3b13e29f9a8abcb27bad004787745686931a591639e96ef2f4f77bbf2d50cd0f81e9aaf2320d66386af838eb950ef
Type fulltextMimetype application/pdf

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 6 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 184 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf