Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Referenssjöar i Västerbottens län
Responsible organisation
1994 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Huvudsyftet med denna rapport är att utvärdera de undersökningar som utförts i kalkreferenssjöar i Västerbotten (båda programmen). Rapporten skall utgöra underlag för den framtida miljöövervakningen av sjöar i Västerbottens län. Mer specificerat betyder det att:1) Göra en sammanställning av den information som finns att tillgå för varje enskild sjö (gäller båda programmen) och kortfattat presentera varje sjö utifrån denna information.2) Utvärdera försurningstillståndet i sjöarna (gäller speciellt PMK-sjöarna) och bedöma om det skett någon försurning under perioden.3) Bedöma sjöarnas värde som referenssjöar för den kommande regionala miljöövervakningen i Västerbotten.Rapporten ger en kort presentation av sjöarna som ingått i de båda programmen, Regionala (PMK) och Kommunala kalkreferenssjöar i Västerbottens län, och resultaten från den vattenkemiska provtagningen i dessa sjöar för perioden 1984-1993. För PMK-sjöarna konstateras en svag uppgång i alkalinitet under perioden. Det är uppgången under åren 1990-1993 som framförallt bidrar till detta resultat. Samtidigt konstateras en tydligare nedgång i andelen baskatjoner, sulfatjoner (SO42-) och organiska joner under samma period. Nedgången i sulfathalt kan till en del tillskrivas minskade svavelutsläpp från industrier under 1980- och 1990-talen (SNV, 1991). Nedgången i sulfathalt kan delvis förklara de sjunkande baskatjonerna. Uttransporten av baskatjoner minskar när sulfatdepositionen går ner och jonbytena mellan baskatjoner och vätejoner i marken därigenom avtar. Sjunkande baskatjoner kan också förklaras som en utspädningseffekt p.g.a. ökande grundvattennivåer under provtagningsperioden. På årsbasis eller vid högvattenflöden har halten organiska joner ökat under provtagningsperioden 1984-1993 (Lövgren, 1992), medan halterna har sjunkit vid lågflödesperioder under åren (t.ex. vårvintern, denna utvärdering). Både den låga provtagningsfrekvensen och den korta provtagningsperioden gör det omöjligt att säga om resultaten visar på långsiktiga trender eller enbart är en spegling av variationer i nederbörd och grundvattennivåer under kortare tidsperioder. En kort diskussion om den framtida miljöövervakningen ges också i slutet av rapporten.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelse i Västerbotten , 1994.
Series
Meddelanden från Länsstyrelsen, Västerbottens län, ISSN 0348-0291
Keyword [sv]
Försurning, Sötvatten, Programområde sötvatten, Västerbotten
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2841OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2841DiVA: diva2:862833
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-23 Created: 2015-10-23 Last updated: 2015-10-23Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf