Blåbergssjöbäckens flodpärlmusselpopulation och övriga fauna lever i en miljö som är kraftigt påverkad av flottningsepoken. Bäcken har bitvis rensats hårt på sten och här och var förekommer vandringshinder i form av gamla flottningsdammar och vägtrummor. På den nedre sträckan rinner bäcken i en ravin som kantas av brukad tallskog. Nyligen har tallskogen på bäckens norra sida gallrats och en skyddszon på 10-20 m har lämnats. Fler skogsbruksåtgärder är att vänta på bäckens södra sida.Flodpärlmusselpopulationen i Blåbergssjöbäcken utgörs av ett litet bestånd som finns på en begränsad sträcka nedströms vägen från Övre Nyland. Musseltätheten på de inventerade lokalerna är 1,35 mussslor/100m2. Föryngring har kunnat konstateras, då 5,8 % av musslorna har en längd kortare än 50 mm (Eriksson m.fl. 1998).Vattenkvaliteten i bäcken är god enligt de tagna vattenkemi- och bottenfaunaproverna. Flera försurnings- och föroreningskänsliga arter påträffades i bäcken. Det hittades även en rödlistad art, nattsländan Ceraclea excisa. Det finns ett reproducerande öringbestånd i bäcken och på lokalen närmast mynningen förekommer även på senare år goda tätheter av lax.Värdekärnan i Blåbergssjöbäcken finns mellan vägen från Övre Nyland och mynningen i Lögdeåälven. Ett naturreservat föreslås som skydd för värdekärnan och det blir ca 15 hektar stort. Reservatet omfattar sträckan från Blåbergsjön och Gransjön ocn ned till Lögdeälven. Motivet till att bilda reservat är att bevara och utveckla möjligheterna för bäckens flodpärlmusselpopulation, lax- och öringbestånd samt den bäckravin som bäcken rinner i på väg ned mot Lögdeälven.Flera restaureringsåtgärder bör utföras i bäcken. Högsta prioriteringen är att öppna upp vandringsvägarna. Bl. a. bör två heltrummor bytas ut samt ett par flottningsdammar rivas.Harrträskbäcken rinner i ett omväxlande myr- och skogslandskap. I vattendraget syns tydliga spår från flottning, främst genom rensning av block. I närmiljön kan man se spår från dagens skogsbruk i form av stora hyggen. Harrträckbäckens musslor är ca 35 000 till antalet, vilket är betydligt fler än i Blåbergssjöbäcken, om de finns på sträckan mellan Stora Harrträsket och Gukkisträcket. Musseltätheten i bäcken beräknades till 1,58 musslor/m2. Precis som i Blåbergssjöbäcken förekommer föryngring även i Harrträskbäcken, men andelen musslor under 50 mm är här endast 1,6 %.Vattenkemiprovtagningen visade på god vattenkvalitet i Harrträskbäcken och även till stora delar i Stora Harrträsket. Under högsta vårflödet påträffades dock i Stora Harrträsk ett så lågt pH-värde som 4,9. Men det är inte säkert att detta sura vatten rinner ner i bäcken eftersom regionala pH-skillnader kan förekomma i sjön. Bottenfaunan i bäcken indikerar också på en god vattenkvalitet, då flera försurningskänsliga och renvattenkrävande arter påträffades. Det bör även sägas att bottenfaunan visade upp en mycket hög mångformighet vid provtagningen och vid elfisket kunde det konstateras att föryngrande öring och harr förekommer i bäcken.Värdekärnan i Harrträskbäcken är belägen på sträckan mellan första vägen norr om Stora harrträsket och ned till Gukkisträsket. Harrträskbäcken är liksom Blåbergssjöbäcken utpekad att ingå i Natura 2000-nätverket, vilket betyder att den har ett skydd mot verksamheter och åtgärder som kan komma att påverka miljön. Förslaget är att Harrträskbäcken skyddas genom ett frivilligt avsättande i kombination med det skydd som Natura 2000 ger. Motivet till detta beslut är att man inte kan vänta alltför stora påverkningar på Harrträskbäcken under en period framöver då större delen av skogarna kring bäcken redan har avverkats.Som åtgärdsförslag i Harrträskbäcken föreslås en flottledsrestaurering där materialet som forslats upp på land vid flottledsrensningen läggs tillbaka ut i vattendraget för att återskapa en miljö så nära naturlig som möjligt. Vid en återställning bör det även nyanläggas ett antal lekbottnar.