För att kunna vidta vattenvårdande åtgärder förutsätts god kännedom om fysikaliska och kemiska förhållanden. 1997 startade ett samordnat recipientkontrollprogram (SRK) för ”Umeälvens övre del”, som omfattar Ume- och Vindelälven, samt några biflöden från samhället Vännäs upp till fjällområdet. I programmet ingår årliga vattenkemiska provtagningar samt biologiska och sedimentologiska undersökningar med längre intervall. Likartade program finns inom länet i ”Umeälvens nedre del” samt i Skellefteälven. SRK-programmen genomförs i en frivillig samverkansform som kan liknas vid ett vatten-vårdsförbund.I denna rapport redovisas resultat från vattenkemiska mätningar genomförda perioden 1997-2002. Rapporten utgör både en utvärdering av hela sexårsperioden och årssammanställningar för 1999-2002.Generellt är vattenkvalitén förhållandevis bra i Ume- och Vindelälven. Biflödena uppvisar både större variation och avvikelser än huvudfårorna.Vattenföringen har varierat under den utvärderade perioden och 1997, 1999 och 2002 var torrare än övriga tre år.När det gäller närsalter ligger totalkväve på låga nivåer för såväl hela utvärderade sexårs-perioden som för enskilda år inom perioden. Totalfosfor uppvisar något större variation och under 2001 var halterna märkbart högre än övriga år. Under samma år uppmättes även den högsta vattenföringen. Vid alla stationer utom två råder balans mellan kväve och fosfor. Två stationer i Umeälvens nedre del har måttligt kväveunderskott.Organiskt material mätt som TOC uppvisar liten mellanårsvariation men halterna är generellt högre i biflödena än i Ume- och Vindelälven.Såväl totalkväve, totalfosfor och TOC ökar i östlig riktning, dvs. närmare kusten.Biflödena har generellt lägre pH-värden än Ume- och Vindelälven och Ramsan, Vormbäcken och Hjuksån är svagt försurade. Detta kan eventuellt förklaras av ett dessa biflöden har förhållandevis kraftigt färgade vatten samt klart förhöjda halter av TOC.De högsta järnhalterna har uppmätts i Ramsan medan Vormbäcken uppvisar kraftigt förhöjda halter av koppar och zink. Under 1999 uppmättes även kraftigt förhöjda kopparhalter i Ajaure långt upp i Umeälven.