Utsläppen av svaveldioxid i länet domineras av en källa, Rönnskärsverken utanför Skellefteå som styr utvecklingen i hög grad. För att nå de mål som är satta på nationell och regional nivå har det därför främst krävts åtgärder i denna anläggning. En jämförelse mellan länets utsläpp 1996 och 2002 visar att utsläppta mängder av svaveldioxid har ökat inom energi- och industrisektorn men minskat inom vägtrafiken. Antar vi samma utveckling i länet som i hela Sverige hade utsläppen av svaveldioxid fram till år 2000 minskat för arbetsmaskiner och järnvägen men ökat inom sjöfarten. Utvecklingen när det gäller svavelutsläppen ligger ändå i linje med de uppsatta miljökvalitetsmålen.När det gäller utsläpp av kväveoxider är det inte lika lätt att peka ut en enskild punktkälla såsom för svaveldioxid. Problemet med kväveoxider är istället att de kommer från många små källor, som bilar, arbetsmaskiner osv. Kustkommunerna, som har den högsta trafiktätheten, står för majoriteten av länets utsläpp. I Västerbottens län är vägtrafiken den största källan till de totala utsläppen av kväveoxider. Men det är även inom trafiksektorn de huvudsakliga utsläppsvinsterna har gjorts. Från 1996 till 2002 har mängden kväveoxider från energiproduktionen ökat men från industrin minskat något. Detta får ändå ses som en god utveckling med tanke på den korta tidsperioden. Trots att exakta uppgifter saknas för att göra en bedömning gentemot miljömålet, visar de senaste årens siffror att utvecklingen går i rätt riktning.Ett problem som är mera direkt kopplat till vår egen hälsa och vårt välbefinnande är luftföroreningar i tätorter. För länets del är det framförallt halter av partiklar, kväveoxid och flyktiga organiska ämnen (VOC = Volatile Organic Compounds) som är i fokus. Att tätorterna i allmänhet har högre halter av dessa ämnen beror främst på intensivare biltrafik och energiproduktion, som är huvudsakliga källor till VOC. Vedeldning, som utgör en av källorna svarar för en stor del av luftföroreningarna. Episoder med starkt försämrad luftkvalitet i tätorterna hänger ofta samman med den rådande vädersituationen. Dagar med stillastående luft och därmed dålig ventilation bidrar kraftigt till försämrade förhållanden. Typiska effekter på människan, då hon utsätts för partiklar, är besvär med luftvägarna och irritation av slemhinnorna. Utsläppta mängder av flyktiga organiska ämnen har minskat i Västerbottens län inom alla sektorer utom vägtrafiken.Diskussionen om global uppvärmning, den så kallade växthuseffekten, är en av flera frågor som drivit fram krav på minskade utsläpp. I rapporten kartläggs länets utsläpp av den viktigaste växthusgasen, koldioxid. Koldioxidutsläppen i länet härrör huvudsakligen från vägtrafiken och industrin, som tillsammans står för ungefär 69 % av de totala utsläppen i länet. Man skiljer i allmänhet på koldioxidutsläpp som kommer från förbränning av fossila bränslen och utsläpp som kommer från förbränning av biobränslen. Växtlighetens upptag antas kompensera för den mängd koldioxid som emitteras från förbränning av biobränslen.Utvecklingen när det gäller utsläppen av koldioxid i länet är att det tycks ha ökat under åren 1996 och 2002. Den största ökningen har skett inom industrisektorn. En av anledningarna till detta kan vara att 1996 saknades data från flera anläggningar. För att nå det internationella målet krävs att utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008 - 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990, för att därefter minska. Det är för närvarande oklart huruvida målet kommer att nås. Den nationella trenden av koldioxid har varierat de senaste åren men minskat jämfört med 1996.