Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Punktkällornas betydelse för närsaltbelastningen på Långtorabäcken i Uppsala län
Responsible organisation
1996 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Långtora avrinningsområde är 32,9 km2 stort och ligger i Enköpings kommun, Uppsala län. Det ingår i “Jordbrukets recipientkontroll” (JRK). Långtora avrinningsområde representerar ett typområde för odlingslandskap i Mälardalen med ett litet inslag av djurhållning och utan större industrier. Området är tämligen flackt, kring 20-40 meter över havet. Åkermarken består främst av postglaciala mellanleror, styva leror och till viss del av glacialleror. Jordbruken i avrinningsområdet inventerades med avseende på odlingsåtgärder under 1993. Från 1/7 1994 utförs regelbundet mätningar av bland annat växtnäringsämnen i Långtorabäcken. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur stor del, av den totala transporten av fosfor och kväve i Långtorabäcken, som kommer från enskilda avlopp och andra punktkällor. Under hösten 1995 inventerades de enskilda avloppen och vissa kompletteringar av jordbrukens punktkällor (gödselvårdsanläggningar) gjordes också. En fotodokumentation utfördes med betoning på avloppsvattnets vägar. I den preliminära kartinventeringen noterades 202 hus. Under fältinventeringen ströks 69 av dessa, bland annat undantogs ett trettiotal fritidshus med torrklosett. Kvar fanns 133 hus med spillvattenavlopp men då flera hus delade avlopp reducerades antalet avloppsanläggningar till 117. Antalet permanent- boende och fritidsboende i undersökningen uppgick till 345 respektive 11 personer, totalt 356 personer. 70 % av avloppen eller 64 % av de permanentboende saknade rening eller hade endast rening i slamavskiljare. Av 103 hushåll använde över hälften regelbundet miljömärkta (fosforfattiga) tvättmedel. Från de fakta som samlades in gjordes teoretiska beräkningar med hjälp av schablonvärden från olika referenser. För att påvisa den osäkerhet som råder när det gäller schablonvärden framräknades resultaten i intervall med minimum- och maximumvärden. Dessutom gjordes ett “bästa val” där de schabloner användes som antogs ligga närmast de verkliga utsläppsvärdena. Resultatet av “bästa val”-beräkningen presenteras nedan. Retentionen efter avloppsanläggningarna uppskattades vara 10 % av fosfortillskottet från de enskilda avloppen. Fosforbelastningen per år beräknades då till 145 kg vilket utgjorde 8 % av fosfortransporten under måtåret 1/7 1994-30/6 1995. Kväveläckaget beräknades till ca 1100 kg vilket var 3 % av den uppmätta årstransporten. Läckaget från enskilda avlopp beräknat per person och år blev ca 0,4 kg fosfor och 3 kg kväve. Utsläppen årligen från gödselvårdsanläggningar beräknades till 20 kg fosfor och 100 kg kväve. Enskilda avlopp tillsammans med gödselvårdsanläggningar bidrar därmed till växtnäringsläckaget med ca 165 kg fosfor och ca 1 200 kg kväve per år. Detta innebär för dessa punktkällor tillsammans att fosfortransporten var 9 % och kvävetransporten 3 % av den totala transporten från avrinningsområdet under det aktuella mätåret. Dessa siffror kan tyckas låga och det kan mycket väl röra sig om större utsläpp eftersom beräkningarna till stor del är baserade på schabloner. I årsredovisningen för Långtorabäcken anges dessutom att vattenföringen under högflödesperioden kan ha varit överskattad vilket innebär att utsläppen från enskilda avlopp kan vara än större. Punktkällorna i Långtora avrinningsområde är dock av mindre betydelse för belastningen på recipienten än de areella bidragen.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Uppsala , 1996.
Series
Meddelanden från Länsstyrelsen, Uppsala län, ISSN 0284-6594
Keyword [sv]
Mindre vattendrag, Länsstyrelsen uppsala län, Programområde jordbruksmark
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2784OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2784DiVA: diva2:861722
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-19 Created: 2015-10-19 Last updated: 2015-10-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf