Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Grusutredning i Östhammars kommun
Responsible organisation
1977 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med utredningen är att kartlägga grusförsörjningen inom Östhammars kommun för att därigenom ge underlag för en planering av grusutvinningen.Utredningen har aktualiserats av en starkt ökad konsumtion inom kommunen under 1970-talet beroende på kraftverksbygget i Forsmark samt av knappa tillgångar på naturgrus inom kommunen.Naturgrustillgångarna är i huvudsak belägna i Börstils -, Stockholms- och Vattholmaåsarna. Dessa har klassificerats i en tregradig skala med hänsyn till olika bevarandeintressen. Den totala volymen användbart grus i de fyndigheter som i första hand bör komma i fråga för nya täkter (klass III) är ca 4,5 milj m3. Därav finns ca3,8milj m3 eller 85% i Börstilsåsen. De övriga åsarna har begränsade grustillgångar och kan på sikt endast tillgodose det lokala behovet av naturgrus. Som exempel på områden som hänförts till klass III kan nämnas Börstilsåsen mellan Älvsjön och Marka.Förutom naturgrus finns också bergkrossmaterial att tillgå inom kommunen. Bergkrossmaterialet erhålls som biprodukt vid Dannemora gruva och Aspö diabasbrott och tidigare även vid Ramhälls gruva.Under 1970-talets första hälft fördubblades produktionen (leveranserna) av naturgrus inom kommunen från ca 150 000 m3 år 1971 till ca 300 000 m3 år 1975. Under hela perioden 1971-75 utvanns ca 1,2 milj m3, varav 95% i Börstilsåsen. Konsumtionen av naturgrus inom kommunen var i stort sett lika stor som produktionen. De utleveranser som förekom uppvägdes av motsvarande inleveranser.Produktionen (leveranserna) av krossprodukter från Dannemora, Ramhäll och Aspö låg på en relativt jämn nivå under 1970-talets första hälft (ca 20 000 m3/år). Under perioden 1971-75 levererades ca 1,1 milj m3 . Merparten av krossmaterialet konsumerades inom kommunen, men leveranser till andra kommuner förekom också.Av den sammanlagda förbrukningen av naturgrus och krossprodukter år 1975 gick ungefär 60% till kraftverksbygget i Forsmark. Om därtill läggs den förbrukning som är en indirekt följd av kraftverksbygget uppgår andelen sannolikt till ungefär två tredjedelar.Det framtida behovet av grus inom Östhammars kommun beror i första hand på vilken utbyggnad som kommer att ske i Forsmark. Förutsatt att utnyttjandet av krossprodukter inte förändras nämnvärt kan behovet av naturgrus under tiden 1976-80 förmodas uppgå till 1,2 milj m3 vid utbyggnad av två aggregat, 1,4 milj m3 för tre aggregat och 1,5 milj m3 för fyra aggregat. Skulle andra kärntekniska anläggningar bli aktuella i Forsmarksområdet påverkar detta inte grusbehovet förrän på 1980- och 1990-talen. Perioden 1981-85 kommer sannolikt behovet av grus att vara mindre än föregående 5-årsperiod oavsett utbyggnadsalternativ i Forsmark. Även om utbyggnaden stannar vid två eller tre aggregat kan dock behovet beräknas bli större på 1980-talet än vid tiden före kraftverksetableringen.Om utbyggnaden i Forsmark stannar vid 3 aggregat och behovet av grus tillfredsställs genom utnyttjande av naturgrustillgångar inom kommunen, beräknas dessa räcka t o m 1995, alltså endast i ytterligare ca 20 år. Skulle ett fjärde aggregat och kärntekniska anläggningar byggas i Forsmark är kommunens grustillångar exploaterade före år 1990.Utvecklingen kommer dock knappast att bli den ovan beskrivna. När exploatering av mindre och mer svårtillgängliga fyndigheter måste ske torde prisrelationerna komma att förändras så att man i högre grad utnyttjar grus från andra områden än Östhammars kommun samt bergkrossmaterial. Det är ändå av stor vikt att hushållning sker med de knappa resurserna. Detta kan ske genom att materialkvaliteten noggrant avpassas efter de krav som ställs vid användandet, genom att inleveranserna från täkter utanför kommunen ökas och genom att ersättningsimaterial, både bergkrossprodukter och sprängstensmassor från exempelvis kraftverksbygget i Forsmark, utnyttjas bättre.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Uppsala , 1977.
National Category
Environmental Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2746OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2746DiVA: diva2:861684
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-19 Created: 2015-10-19 Last updated: 2015-10-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 7 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf