Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tungmetaller i åkermark i Uppsala län 1996
Responsible organisation
1997 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med föreliggande undersökning var att kartlägga tungmetalltillståndet i matjorden i Uppsala läns åkermark, dels för att få en generell bild av vilka halter som föreligger i olika delar av länet, dels för att kunna bedöma i vilken utsträckning tungmetallhalter som begränsar möjligheten att tillföra avloppsslam föreligger. I projektet ingick också att undersöka om haltförändringar kunde påvisas i några åkrar som tillförts avloppsslam.Kartläggningen innefattar en provtagning täckande hela Uppsala län med en förtätad provtagning inom Uppsala kommun. Till data framtagna inom detta projekt har också lagts data som framtagits inom en nyligen genomförd rikstäckande kartering. Inom denna fanns också en del data från alvprover att tillgå. Sammanlagt redovisas här data från 388 matjordsprover från slumpmässigt fördelade provpunkter.pH-värdet i länets åkerjordar är relativt högt med ett medelvärde på 6,5, vilket beror på dominans av lerrika jordar med inslag av kalkhaltigt modermaterial. 79 % av matjordarna har P-AL-värden motsvarande klass III eller högre, vilket innebär att tillåten fosforgiva via avloppsslam begränsas till 22 kg per ha. Vid lägre fosforklass får högst 35 kg per ha tillföras.Medelhalterna av bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink ligger 24, 13, 92, 95, 92 respektive 59 % högre i Uppsala län än de gör i landet som helhet. För kvicksilver är det ingen större skillnad. Att halterna av många metaller är högre än i andra delar av landet beror till en del på den stora andelen mycket styva lerjordar inom länet. En jämförelse med data från andra undersökningar antyder dock att högre tungmetallhalter i Uppsala län än i andra delar av landet också till en del beror på generellt högre halter i modermaterialet oberoende av mineraljordart. Att mineraljordarten spelar roll beror på att markens finaste kornstorleksfraktion (leret) har naturlig högre tungmetaller än grövre kornstorleksfraktioner. Speciellt halterna av bly, krom, nickel och zink visar en geografisk fördelning, som i stora drag överensstämmer med jordarternas fördelning, och tenderar därför att vara lägst i länets norra delar och öka mot de södra och sydöstra delarna. Koppar, kadmium och kvicksilver tycks vara korrelerade också till matjordens mullhalt och tendera därför föreligga i höga halter i området kring Örbyhus och Gimo där inslaget av mullrika jordar är stort.Några effekter av antropogena källor på tungmetallhalterna i matjorden är svåra att urskilja på de kartor som presenteras. Högre halter av kadmium och kvicksilver i matjorden än i alven tyder dock på att det generellt skett en anrikning av dessa ämnen i matjorden.De höga tungmetallhalterna innebär att stora delar av åkermarken i länet ligger över de gräns- värden som enligt Naturvårdsverkets (SNV) nuvarande föreskrifter anger tillåtlighet för användning av avloppsslam. I Håbo och Enköpings kommuner har nästan alla undersökta jordar halter över gränsvärdet av en eller flera tungmetaller. I Uppsala kommun och länet som helhet har 91 respektive 85 % av åkermarken halter över gränsvärdet. I första hand är det krom- och zinkhalterna som är begränsande. En jämförelse av tungmetallhalterna i åkrar som tillförts 4,5-17 ton avloppsslam per ha med dem i intilliggande referensåkrar utan tillförsel av avloppsslam visar att effekten på markens halter av en engångsgiva är svår att påvisa i denna typ av studie. Att effekterna är svåra att påvisa beror på att de tillförda mängderna är små i förhållande till markens naturliga variation. Budgetberäkningar visar dock att avloppsslamgödsling, med nuvarande balter i slammet, ger en långsiktig ökning av markens halter. För de flesta metaller blir denna haltökning i mark, enligt de data som varit tillgängliga i projektet, större efter gödsling med avloppsslam än om motsvarande mängder (med avseende på fosforinnehåll) gödsel tillförs via NPK eller stallgödsel.

Place, publisher, year, edition, pages
Länsstyrelsen i Uppsala , 1997.
Series
Meddelanden från Länsstyrelsen, Uppsala län, ISSN 0284-6594
Keyword [sv]
Länsstyrelsen uppsala län, Jordbrukslandskap, Programområde jordbruksmark
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2699OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2699DiVA: diva2:861637
Note

Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Available from: 2015-10-19 Created: 2015-10-19 Last updated: 2015-10-19Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf