Föreliggande arbete behandlar sjöfartens utsläpp till luft i Stockholms och Uppsala län år 2000. Utredningen omfattar färjor, handelsfartyg, sightseeingfartyg, vägfärjor samtförsvarsmaktens och sjöfartsverkets fartyg som trafikerar regionens hamnar. Utsläpp av kväveoxider (NOX), svaveldioxid (SO2), koldioxid (CO2), kolmonoxid (CO), flyktiga organiska ämnen (VOC) och partiklar har kartlagts. Utsläppen i hamn har inte studerats.I arbetet har enskilda rederier kontaktats och detaljerade uppgifter om utsläpp har efterfrågats. Många rederier har bidragit med uppgifter medan andra inte har svarat. Då uppgifter inte har gått att få fram har schablonberäkningar använts.Syftet med utredningen har varit att förbättra den emissionsdatabas för utsläpp till luft (EDB) som ägs av Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund. Utredningen har slutligen använts för att uppdatera EDBn, avseende utsläppen från färjor och handelsfartyg i Stockholms och Uppsala län. I utredningen redovisas även som jämförelse utsläppsuppgifter som tagits fram av MariTerm och Sjöfartens Analysinstitut. Siffrorna skiljer sig i vissa fall avsevärt från de resultat som kommit fram genom direkt kontakt med rederierna, men beräkningssätten är svåra att jämföra. Då andra uppgifter inte har funnits att tillgå har MariTerms uppgifter legat till grund för uppdatering av EDBn.Det är stora skillnader mellan gamla uppgifter (EDB1995) och nya uppdaterade uppgifter. Vår utredning visar att utsläppen av kväveoxider och svaveldioxid är 58 procentrespektive elva procent mindre, medan de uppdaterade utsläppen av kolmonoxid, partiklar och kolväten är betydligt större än de gamla uppgifterna. De nya uppgifterna visar att sjöfarten stod för 13 procent av länens kvävedioxidutsläpp och 16 procent av länenssvaveldioxidutsläpp år 2000. Orsakerna till skillnaderna mellan de gamla utsläppssiffrorna och våra nya beräkningarär flera. Några av de viktigaste kan vara införandet av katalysatorer, lägre svavelhalt i bränslet, olika beräkningssätt. För utsläppen av kolmonoxid, partiklar och kolväten beror skillnaden till stor del på mer ofullständiga uppgifter i den gamla databasen. Slutsatsenär ändå att nu beräknade utsläpp, som till stor del bygger på uppgifter direkt från rederierna, är mer tillförliga än gamla schablonberäknade siffror.