I denna rapport redovisas en landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken. Analysens fokus har varit de ädla lövträdens landskap och den fauna av evertebrater som är beroende av dessa. I Stockholms län har få landskapsekologiska analyser genomförts och de som utförts har huvudsakligen tillkommit i samband med olika forskningsprojekt. Analysmetoderna är under utveckling men har redan visat sig kunna fungera som redskap i arbetet med att långsiktigt bevara den biologiska mångfalden.Nationalstadsparken har en unikt rik biologisk mångfald med ett stort antal rödlistade växt- och djurarter. Många av dessa arter riskerar att försvinna på sikt på grund av att deras spridningsvägar blockeras eller på annat sätt görsoanvändbara samtidigt som deras livsmiljöer minskar i areal.Genom de landskapsekologiska analysredskap som utvecklats under senare år finns det idag möjlighet att beräkna var de vikigaste spridningsvägarna och livsmiljöerna finns för många växt- och djurarter. Det finns följaktligen goda möjligheter att med hjälp av landskapsekologiska analyser försöka identifiera de viktigaste spridningsvägarna och livsmiljöerna för att bevara Nationalstadsparkens rika växt-och djurliv. Av de analyser som gjorts, och vilka redovisas i rapporten, framgår att följande områden är av särskild betydelse som spridningszoner för delar av Nationalstadsparkens fauna:• Området mellan Överjärva och Ulriksdal.• Södra Djurgårdens östra del med angränsande områden söder om Saltsjön i Nacka.• Området mellan Norra och Södra Djurgården – bland annat Gärdet och Storängsbotten.Rapporten är framtagen på uppdrag av Länsstyrelsen och är en del i arbetet med att utveckla Nationalstadsparken. Rapporten har även utgjort ett av underlagen för programmet för parkens utveckling och vård som Länsstyrelsen tagit fram på uppdrag av regeringen. Ulla Mörtberg ochMargareta Ihse har gjort analyserna i rapporten och även sammanställt den. Författarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.