Som ett planeringsunderlag för fiskevård presenteras i denna rapport ett urval av den geografiska information som finns samlad vid Länsstyrelsen i Stockholm samt den modell för fiskrekrytering som utvecklats inom det så kallade BALANCE-projektet. Rapporten ska också ge stöd vidhandläggning av tillståndsärenden samt miljöanpassning av fartygstrafik eller annan verksamhet i skärgården.BALANCE-modellens resultat beskriver utbredningen av rekryteringsmiljöer för abborre, gädda och gös. I rapporten visas utfallet för olika delar av Stockholms skärgård i jämförelse med kartor över vågexponering, marina, naturtyper (bottentyper), vassutbredning, strandexploatering, lekplatser,fiskevårdsområden, fredningsområden för fisk samt digitaliserade flygfoton. Information från Vattenmyndighetens kartering av vandringshinder ikustmynnande vattendrag används också. BALANCE-modellens utfall visar, att Stockholms skärgård har mycket godagrundläggande förutsättningar för rekrytering av abborre och gädda. Arean uppväxtområden för yngel är genomgående mycket stor i förhållande till lekområdena, vilket indikerar att biotopvårdande åtgärder i fiskens lekplatserhar goda förutsättningar att öka tätheten vuxen fisk. Göslek förekommer i jämförelsevis få områden. I anslutning till dessa leklokaler finns stora ytor med goda betingelser för yngeluppväxt. Bra uppväxtområden finns äveni andra delar av skärgården, där avståndet till kända lekplatser är stort, vilket indikerar att gösen sannolikt kan vidga sin utbredning i Stockholmsskärgård.Även om strandexploateringen ofta är omfattande enligt de indikatorer som används, visar exempel att skadorna på fiskrekryteringen ändå kan varamåttliga. Utbredningen av täta vassar är dock en faktor som åtminstone för gädda kan begränsa rekryteringen.Naturtypskartan kan användas för en indikering av rekryteringsområden för havslekande sik och piggvar. Sannolikt är dessa arter beroende avgrunda sand- eller grusbottnar under tidiga larv och yngelstadier. När naturtypskartan kombineras med lekplatskartan finns exempel, där lekplatseruppges förekomma i nära anslutning till sand- och grusbottnar samt mosaikbottnar. I Stockholms skärgård är sådana bottnar relativt sparsamt förekommande varför bottentyperna har högt skyddsvärde urfiskrekryteringssynpunkt.