Undersökningen omfattar analys av bly och blyisotoper i leverprover från 199 havsörnar från 2005-2011 som påträffats i naturen och lämnats in till Naturhistoriska riksmuseet (NRM) och Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) för undersökning och arkivering av prover.

Fåglarna kommer från 18 län, flertalet från Östersjökusten, norra Norrland och Skåne. Materialet omfattar 48 % honor och 52 % hanar i åldrar från första levnadsår upp till 27 år.

Samtliga 199 leverprover har analyserats vid ITM med avseende på totalbly och på blyisotoper (206Pb, 207Pb, 208Pb). Från 94 av dessa individer har prover av lever och njure analyserats tidigare vid SVA vilket medger jämförelser mellan analysdata som kontroll och ger en ökad säkerhet. En jämförelse mellan de leverprover från havsörnar som analyserats både vid SVA och vid ITM visar en god överensstämmelse. Från ett mindre antal örnindivider har dubbla prover från levern analyserats vid ITM för kvalitetssäkring och en bra överensstämmelse mellan proverna har konstateras (spridning 0,99 ± 1,1 %).

I en tidigare undersökning av 118 havsörnar från 1981-2004 konstaterades att 22 % hade förhöjda halter av bly i lever och/eller njure (> 6 μg/g torrvikt) och 14 % hade letala halter > 20 μg/g). Den föreliggande studien visar att ingen signifikant minskning av andelen havsörnar med förhöjda halter kan påvisas (20 %), och att andelen fåglar med letala koncentrationer är oförändrad (14 %). Ytterligare tre individer med koncentrationer mellan 17 och 20 μg/g har diagnos blyförgiftning, med stöd av förändringar påvisade vid obduktion.

Medianvärdena för samtliga individer i den tidigare respektive den nya studien var 0,60 resp. 0,86 och medelvärdena var 10,4 (sd 27,6) respektive 11,8 (sd 30,0).

Fåglar med ammunitionsrester i mag-tarmkanalen (röntgen) hade signifikant högre koncentrationer jämfört med de som inte hade det (p< 0.008). Den genomsnittliga andelen akut blyförgiftade havsörnar var högre (20 %) inom de län som är artens kärnområde vid kusten [Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Kalmar] än genomsnittet för övriga län (7 %). Andelen individer med ammunitionsrester på röntgen som var eller misstänks kunna vara påskjutna var 8-10 %.

Inget statistiskt säkerställt samband kunde konstateras mellan blyhalt och blyisotopkvoterna i leverproverna. En tendens till avvikelse finns dock i att de högbelastade individerna uppvisar en något lägre isotopsignatur. Majoriteten av leverproverna från örnarna visar dock en helt annan isotopsignatur än som finns från t ex monitoring-stationen Aspvreten, som återspeglar den sedan länge dominerande källan för blyförorening, från blytillsatser i bensin.

Detta pekar på att den dominerande källan till bly i havsörnarna är en annan än den allmänna storskaliga blydepositionen över landet. Den troligaste källan är bly från de ammunitionsrester som de fått i sig via kontaminerade kadaver/byten.