Av de 22 undersökta sjöarna uppnådde åtta sjöar god eller hög sammanvägd näringsstatus enligt bedömningsgrunden. Statusen sänktes dock till måttlig för tre av dessa sjöar i Medins Biologis expertbedömning. En sjö fick dålig sammanvägd status enligt bedömningsgrunden, men i expertbedömningen var det tre sjöar som fick dålig status. I övriga sjöar klassificerades näringsstatusen som måttlig eller otillfredsställande.

I expertbedömningen har främst sjöar som legat på gränsen mellan två statusklasser sänkts eller höjts. Bland annat har tidigare undersökningars resultat och kunskap om hur de olika delparametrarna fungerar använts för att kunna göra en bra expertbedömning.

Till stor del överensstämmer resultaten med sjöarnas näringsämneshalter. Sjöar med högre halt totalfosfor och totalkväve hade i genomsnitt sämre status än sjöar med lägre halter. Det förekom dock sjöar i undersökningen som trots relativt låga totalfosforhalter (14-25 μg/l) hade en måttligt stor växtplanktonbiomassa och förekomst av många eutrofiindikerande arter eller dominans av cyanobakterier.

Gonyostomum semen påträffades i två av sjöarna, Fjättersjön och Norrsjön. Biomassa var dock liten i sjöarna och har troligen inte orsakat obehag för personer som badat i sjöarna. Ingen sjö i undersökningen hade ett växt-planktonsamhälle som är märkbart surhetspåverkat, vilket kan visa sig i extremt låga artantal. Generellt sett var proven artrika och några arter som sällan påträffas hittades, t.ex. Staurastrum leptocladum var. leptocladum.