Flåren provfiskades med 40 bottensatta nät och 4 pelagiska nät i mitten på augusti 2012 (för nätläggningskarta se bilaga 1). Provfisket utfördes av personal från Länsstyrelsen i Jönköping och representanter från föreningen bistod med hjälp under det praktiska utförandet. Syftet med provfisket var regional miljöövervakning och statusbedömning för vattenförvaltningen. Flåren provfiskades inom delprogrammet ”Fisk i värdefulla vatten”, ämnat att följa beståndsutvecklingen i sjöar som är värdefulla ur naturvärdes- eller fiskesynpunkt. Provfiskeresultatet ska ligga till grund för föreningens beslutsfattning om vilka fiskevårdsåtgärder som är viktigast att arbeta med. I föreliggande provfiskeutvärdering ges exempel på några åtgärdsförslag för den fortsatta förvaltningen av fiskevattnet.
Vid provfisket fångades 11 arter; abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sarv, siklöja och sutare. Förutom de fångade arterna finns det även ål i sjön. Ål sätts ut årligen och det finns gott om ål i sjön. Fångsten per ansträngning låg relativt nära jämförvärdena i de standardiserade bedömningsgrunderna, både antals- och viktmässigt.
Fisksamhället är rovdominerat och biomassan i provfiskefångsten dominerades av gös, vilken utgjorde 38% av den totala vikten. Då Flåren provfiskades 2004 utgjorde gösen cirka 18% av biomassan. För gös var fångsten per ansträngning mer än dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004. Längdföredelningen hos de fångade gösarna visar på god föryngring hos beståndet. För abborre var fångsten per ansträngning däremot hälften så stor 2012 jämfört med 2004. Det växande gösbeståndet kan ha haft negativ inverkan på abborrbeståndet, dels genom födokonkurrens men också genom ökat predationstryck. Enligt fiskevårdsområdesföreningen har även gäddbeståndet minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Färgtalet har ökat i Flåren de senaste decennierna och har under 2000-talet varit betydligt färgat. Gösen är bättre på att känna vibrationer från bytesfisken än abborre och gädda och är därmed bättre anpassad för jakt i grumliga vatten.
Fångsten av mört var något mindre 2012 jämfört med 2004. Fångsten av siklöja var mycket sparsam. Siklöjan är en viktig födoresurs för sjöns rovfiskar. Det är sannolikt att sjöns stora gösbestånd påverkat siklöjan negativt. Dessutom har vattnet blivit brunare i Flåren på senare tid och sjön drabbas tidvis av syrebrist i bottenvattnet. Brunare vatten innebär ökad temperatur och ökad syreförbrukning, vilket kan ge syrebrist i bottenvattnet. Siklöjan är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten.
Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Flåren bedöms som god enligt de standardiserade bedömningsgrunderna. Ingen fiskart uppvisade några försurningsrelaterade störningar och sjöns fisksamhälle uppvisade inte heller tecken på övergödning. Den parameter som får sämst bedömning och som försämrats mest sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Flårens karaktär. Kvoten mellan abborre och karpfisk har också försämrats, då andelen abborre i fångsten var lägre 2012 än 2004. Artdiversiteten och den totala fångsten per ansträngning bedömdes som goda.
Länsstyrelsen vill i samband med denna rapport passa på att rikta ett stort tack till föreningen för dess gästfrihet och hjälp i samband med provfisket.
Jönköping: Länsstyrelsen , 2013. , p. 52