Bolmen provfiskades sju nätter i början på augusti 2012 av medlemmar ur Bolmens fiskevårdsområdesförening. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen, men framförallt att följa utvecklingen av fiskbestånden i sjön för att kunna förvalta fisken på ett hållbart sätt. Provfisket ska ligga till grund för en uppdatering av fiskevårdsplanen i Bolmen. Resultaten från provfisket är viktiga för att kunna föreslå eventuella förändringar i planen och peka ut vilka åtgärder som är viktigast för föreningen att arbeta med.
Sjön nätprovfiskades senast 2004 av medlemmar i fiskevårdsområdesföreningen, i samband med utarbetandet av en lokal fiskevårdsplan. Fisket 2012 utfördes enligt samma metod som användes 2004. Man satte 103 bottensatta nät och 16 pelagiska nät. Fångsten bestod av abborre, benlöja, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, sik och siklöja. Enligt uppgift finns det även bergsimpa, elritsa, sutare, öring, ål och eventuellt sarv i sjön. Biomassan dominerades av gös, följt av abborre och fisksamhället i Bolmen får anses som rovfiskdominerat.
Fångsten per ansträngning var jämförelsevis låg, ungefär hälften så stor som jämförvärdena både vad gäller antal och vikt per nät. Detta indikerar att sjön hyser förhållandevis lite fisk i förhållande till dess förutsättningar. Även i sjöns grundområden fångades förvånansvärt lite fisk. Fångsten per ansträngning var lägre än jämförvärdena för samtliga arter utom gös, där både antal och vikt per nät låg nära de nationella jämförvärdena.
Gös är den art som tycks ha gynnats mest av förhållandena i sjön de senaste åren. Antal fångade individer per nät var cirka 50% större 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vikten per nät var nära dubbelt så stor 2012 jämfört med 2004 och 1997. Vattnet i sjön har blivit brunare de senaste decennierna och siktdjupet har minskat. Gös främjas ofta i konkurrensen med gädda och abborre i sjöar med begränsat siktdjup och högt färgtal. Gädda är svår att övervaka med hjälp av nätprovfiske, då den sällan fångas i översiktsnät. För abborre var vikten per nät betydligt lägre vid provfisket 2012 jämfört med 1997-2004. Motsvarande trend kan även ses hos mört. Fångsten per ansträngning var ungefär hälften så stor 2012 jämfört med tidigare provfisken. Rekryteringen ser inte ut att ha varit stark de senaste åren.
Även sikfångsterna var lägre 2012 jämfört med 2004 och betydligt lägre jämfört med 1997. Vid provfisket 1998 fångades däremot mindre sik än 2012. Endast 11 sikar fångades vid provfisket 2012 och beståndet får anses som svagt. En liknande beståndsutveckling kan ses hos siklöjan. Ökat predationstryck från gös, ökat färgtal och ökad temperatur är troligtvis faktorer som påverkar sik och siklöja negativt. Dessa arter är beroende av klart, kallt och syrerikt vatten i sjöns djupa delar.
Den ekologiska statusen hos fisksamhället i Bolmen får anses, efter en expertbedömning, som måttlig. Sjön tycks inte vara särskilt påverkad av övergödning eller försurning. Däremot syns tydliga förändringar hos fisksamhället de senaste 10-15 åren. Framförallt har totalfångsterna minskat och tätheterna av abborre och mört var mycket låga vid provfisket 2012. En annan parameter som förändrats mycket sedan sjön provfiskades 2004 är andelen fiskätande abborrfiskar. Den stora gösfångsten och den ringa fångsten av vitfisk gör att andelen abborrfiskar bedöms som hög för en sjö av Bolmens karaktär. Flera av dessa förändringar har troligtvis en koppling till det ökade färgtalet i Bolmen under tidsperioden.
Jönköping: Länsstyrelsen , 2013. , p. 54