I Märstaåns avrinningsområde undersöktes år 2014 kiselalger på fem lokaler. Även missbildningar på kiselalgskal analyserades.

Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats.

IPS-indexet visade klass 2, god status i Märstaån, Rosersbergsbäcken och Halmsjö-bäcken. Märstaån och Rosersbergsbäcken befann sig mycket nära gränsen mot måttlig status och sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. Halmsjöbäcken låg i klassintervallets nedre, dvs. sämre, del.

I klass 3, måttlig status, hamnade Odensalabäcken och Kättstabäcken. Båda hade en stor mängd näringskrävande arter (TDI) och en förhöjd andel föroreningstoleranta former (%PT), vilket stärker klassningen måttlig status.

Surhetsindexet ACID visar vilken pH-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH lägre än 7. Samtliga lokaler i undersök-ningen visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för pH bör vara högre än 7,3.

Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % i Märstaån och Halmsjöbäcken, vilket betyder att det inte finns några belägg för påverkan av någon annan förorenings-belastning än näringsämnen och organiskt material. I Rosersbergsbäcken, Odensala-bäcken och Kättstabäcken påträffades förhöjda andelar missbildningar, vilket som för Rosersbergsbäcken och Kättstabäcken bör tyda på en svag-tydlig påverkan och för Odensalabäcken en tydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande.