Inom screeningen mäts och utvärderas förekomsten av ett antal ämnen i den yttre miljön. Dessa är ofta produkt- och varurelaterade ämnen som vanligtvis inte ingår i några ordinarie miljöövervakningsprogram. Syftet med screeningen är att ge underlag för beslut om ämnet i fråga ska inkluderas i ordinarie miljöövervakning (löpande tidsserier) eller om andra åtgärder skall initieras för att begränsa risker med ett ämne.

Resultaten från screeningundersökningar består typiskt av ämneshalten i olika matriser från olika typer av provtagningslokaler, såsom punktkällor, bakgrundslokaler eller urbana miljöer. En viktig del av screeningen bör vara att utvärdera dessa resultat för att ge ett underlag inför beslut om vidare studier eller åtgärder.

I denna rapport har ett stort antal tidigare screeningsundersökningar analyserats med avseende på hur resultaten har utvärderats.

Analysen visar att olika metoder för utvärdering har använts i olika screeningundersökningar, och i vissa fall saknas utvärderingar. De utvärderingar som genomförts baseras nästan alltid på olika varianter av att jämföra en uppmätt koncentration med en lågrisknivå för att få fram en riskkvot. Eftersom valet av koncentration samt valet av lågrisknivå kan skilja sig åt mellan undersökningar är det dock besvärligt att tolka dessa utvärderingar och framförallt att jämföra resultaten mellan olika screeningämnen. Dessutom finns det andra viktiga parametrar, förutom riskkvoter, att ta hänsyn till vid en bedömning av resultaten.

Föreliggande rapport syftar till att beskriva en standardiserad metodik som kan användas för att utvärdera resultaten från screeningsundersökningarna på ett jämförbart sätt. Metodiken karaktäriseras av att den tar hänsyn till ett flertal parametrar för att utvärdera screeningsresultaten:

Grad av spridning i den yttre miljön (baserat på mätningar i screeningundersökningar och persistens)

Risker (kvot mellan uppmätta halter och halter som är säkra)

Ämnets potential för bioackumulering (vilket beräknas/modelleras)

Mängder som produceras och används

Flera av dessa parametrar har beskrivits i varierande grad i olika screeningstudier, men har inte alltid använts för att på ett formellt sätt utvärdera i vilken grad ämnet utgör ett problem. Den föreslagna metodiken standardiserar utvärderingen av dessa parametrar genom att omvandla kvantitativa mått till ett relativt rankingsystem. På så sätt underlättas jämförelsen mellan olika ämnen betydligt.

Det rekommenderas att alla ämnen som har ingått i screeningundersökningar utvärderas med denna metod för att skapa en tydlig standardiserad översikt över hittills framkomna resultat. Det rekommenderas också att metodiken används i framtidas screeningstudier.

förelsen mellan olika ämnen betydligt.