Data från Naturvårdsverkets program för screening av miljögifter har inventerats och utvärderats i syfte att belysa miljögifter i urbana områden. Utvärderingen görs för slam från kommunala reningsverk och för prov från urban yttre miljö (luft, sediment, ytvatten, biota och jord). Det övergripande syftet är att undersöka om det är möjligt att förutsäga vilka kemikalier som kan förekomma i förhöjda halter i tätorter, baserat på kunskap om deras användning och deras egenskaper. Hypotesen är att många kemikalier sprids diffust från de varor och material som förekommer i tätorter, och att denna spridning påverkar halterna i den urbana miljön.

I slam har ca 240 av ca 310 undersökta ämnen påträffats. I yttre miljö har 44 av ungefär 110 undersökta ämnen påträffats i halter som är högre än i bakgrundsområden. De ämnen som identifierats är i hög grad sådana ämnen som förekommer i varor och material. Kemikalieinspektionen (2005) har med ett s.k. exponeringsindex skattat potentialen för diffus spridning för de ämnen som är registrerade i produktregistret. Denna utvärdering visar att det finns ett samband mellan dessa exponeringindex och de halter som uppmätts i sediment och slam, även om osäkerheten för enskilda ämnen är stor. Utvärderingen visar också att de ämnen som påträffas i höga halter i slam oftast också är förhöjda i den urbana yttre miljön samt att de ämnen som inte eller bara sällsynt påträffas i slam endast i ett fåtalfall visar en urban miljöpåverkan (3 av 25 ämnen). Sammantaget styrker dessa observationer hypotesen att diffus spridning är en viktig process som påverkar både slamkvaliteten och den yttre miljön i tätorter.

Baserat på ovanstående slutsatser föreslår vi att kemikaliers förekomst i slam kan användas för att identifiera ämnen som torde uppträda i förhöjda halter i tätorter. Utifrån de slamdata som här utvärderats kan vi identifiera t.ex. klorparaffiner, organiska fosforföreningar, siloxaner och pentabromerade difenyletrar, ämnen för vilka ytterligare screeningar krävs. Flera nationella och internationella undersökningar visar att dessa ämnen är starkt förhöjda i tätortsmiljön, vilket kan ses som en validering av den föreslagna metoden. I rapporten diskuteras också behovet av en regelbunden miljögiftsövervakning i tätorter.