Vilka halter av miljöfarliga ämnen hittar vi i miljön?: Resultat från miljöövervakningens screeningprogram 2006-2008
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
What concentrations of hazardoussubstances do we find in the environment? (English)
Abstract [sv]
Screeningprogrammet är en del av den nationella miljöövervakningen av miljögifter. Syftet med screeningen är att få en uppfattning om vilka halter av ett antal kemiska ämnen som vi kan hitta i miljön, samt i vilken mån människor riskerar att exponeras för dessa ämnen. Screeningundersökningar utformas vanligen för att belysa en eller flera av följande aspekter:
• sker storskalig spridning?
• sprids ämnet diffust?
• sprids ämnet från punktkällor?
• kan ämnet bioackumuleras i miljön?
• sker human exponering?
Rapporten sammanfattar resultat som kommit fram inom miljöövervakningens screeningprogram under 2006-2008. Samtliga rapporter som behandlas här finns i sin helhet att tillgå på http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-imiljon/
Miljoovervakning/Rapporter-och-nyhetsbrev/Rapporter---Miljogiftssamordning/
Antalet prover är begränsat i tid och rum och resultaten kan ofta ses som en första undersökning av ämnenas förekomst och eventuella spridningsmönster.
Nedan ges en kort sammanfattning av resultaten, indelat efter ovanstående frågeställningar. I rapporten redovisas varje ämne eller ämnesgrupp mer utförligt.
Storskalig spridning
Som indikator på om ett ämne sprids storskaligt undersöks ofta luftprov eller fisk från bakgrundsområden. Sex utav 17 undersökta ämnen eller ämnesgrupper uppvisar tecken på storskalig spridning: organofosfater, vissa aminer, diuron, sexvärt krom, platina palladium och rhodium, samt bisfenol A. För metallerna kan naturlig förekomst delvis förklara resultaten. Bland de organiska ämnena är det inte bara typiskt persistenta klorerade föreningar som påträffats i bakgrundsmiljöer.
Följande ämnen eller ämnesgrupper har undersökts men generellt ej påvisats i bakgrundsmiljöer: sukralos, iso-ftalater, oktadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat, silver, linjära alkylsulfonater, pigment, myskämnen, etanolaminer, vissa biocider, 1,5,9,-cyklododekatrien, zinkpyrition & irgarol 1051 och neuroleptiska läkemedel. Flera av dessa ämnen bedöms vara persistenta, t.ex. myskämnen, pigmenten och vissa klorerade biocider. Att de inte påträffats i bakgrundsmiljöer kan bero på att emissionerna är begränsade till sin omfattning.
Bland övriga ämnen är resultaten förväntade eftersom de är relativt lättnedbrytbara i miljön, och därmed har låg potential att transporteras till bakgrundsområden.
De inom ramdirektivet för vatten prioriterade ämnena har undersökts i ytvatten och sediment, och vissa av dessa ämnen har också påvisats i bakgrundsområden.
Diffus spridning
Diffus spridning kan ske från t.ex. vägtrafik, hushåll eller byggmaterial. Om halterna i miljön är betydligt högre i t.ex. tätorter jämfört med bakgrundsområden indikerar det diffus spridning. Uppträdande i avloppsvatten eller slam från reningsverk används också som mått på diffus spridning.
Av 17 undersökta ämnesgrupper har diffus spridning påvisats inom alla ämnesgrupper utom etanolaminer och 1,5,9-cyklododekatrien. En stor andel av alla undersökta ämnen påträffas i avloppsvatten eller slam från reningsverk, vilket tyder på allmän spridning från hushåll eller dagvatten.
Flera av de inom ramdirektivet för vatten prioriterade ämnena uppvisar också tecken på diffus spridning.
Punktkällor
Spridning från punktkällor kan ge lokal miljöpåverkan och, för persistenta ämnen, även bidra till storskalig spridning. Inom screeningprogrammet insamlas miljöprover i närheten av tänkbara punktkällor, och deras påverkan bedöms genom jämförelse med halter i bakgrundsområden.
Femton ämnesgrupper har undersökts avseende eventuella punktkällor och följande ämnesgrupper har påvisats i förhöjda halter nära olika punktkällor: sukralos, organosfosfater, iso-ftalater, aminer, oktadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat, silver, linjära alkylsulfonater, vissa pigment, etanolaminer, biocider och organiska halogener, irgarol 1051, sexvärt krom och neuroleptiska läkemedel. För myskämnen och 1,5,9-cyklododekatrien kunde några punktkällor inte påvisas.
Punktkällor kring vilka påverkan eller spridning konstaterats omfattade bl.a. deponier, avfallsanläggningar, pappersindustri, flygplatser, reningsverk, tvätterier, färgindustrier, och lagringsplatser för behandlat virke. Trots att många av de undersökta ämnena påträffats i avloppsvatten eller slam, är det endast i några fall som förhöjda halter i recipienterna konstaterats: t.ex. läkemedel, pigment och sukralos.
Bioackumulation
Vissa ämnen som förekommer i den akvatiska miljön kan bioackumuleras i t.ex. skaldjur eller fisk. Förutom att det bidrar till en långvarig intern exponering kan hög bioackumulation även bidra till att djur högre upp i näringskedjan exponeras.
Inom miljöövervakningen undersöks bioackumulation vanligen genom analyser av fiskmuskel. Förekomst i fisk konstaterades för följande ämnesgrupper: organofosfater, oktadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxifenyl)propionat, silver, myskämnen, sexvärt krom, palladiumoch bisfenol A. Följande ämnen kunde inte detekteras i fisk: sukralos, iso-ftalater, pigment, 1,5,9-cyklododekatrien, zinkpyrition eller de undersökta läkemedlen. Resultaten överensstämmer relativt väl med vad som kunde förväntas utifrån ämnenas egenskaper och användningsmönster.
Human exponering
Som ett mått på human exponering kan miljögifter analyseras i t.ex. bröstmjölk, urin eller blod. I bröstmjölk har organofosfater detekterats i ungefär lika höga halter som för PCB. Sexvärt krom har påträffats i vissa urinprov. I blod eller fettvävnad kunde en rad halogenerade ämnen detekteras, vilket bekräftar human exponering för PBDE, PCB, PCDD/F, PBDD/F, klorerade pesticider, perfluorerade ämnen, OH-PCB och toxafener. Human exponering för iso-ftalater har ej kunnat påvisas.
Förutom dessa direkta mått på human exponering säger fyndfrekvensen av olika miljögifter i fisk att vissa livsmedel bidrar till human exponering.
Sammantaget har undersökningarna påvisat att flera miljöfarliga ämnen sprids storskaligt och att många kemiska ämnen sprids diffust och uppträder i slam från reningsverk. Studierna visar också att vissa av dessa ämnen ackumuleras i fisk och att människor är exponerade.
Abstract [en]
The screening programme is a central part of the Swedish environmental monitoring programme for toxic pollutants. The purpose of the screening is to gain knowledge on which substances that occur in the environment and at what levels, and to what extent humans are exposed to these substances. A typical screening study aims at answering one or several of the following questions:
• Is the substance subject to large-scale transport?
• Does diffuse emissions occur?
• Is the substance released from certain point sources?
• Does the substance bioaccumulate in the environment?
• Are human exposed?
This report presents a summary of results from national screening studies that were performed during 2006-2008. All underlying reports can be downloaded at http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-imiljon/
Miljoovervakning/Rapporter-och-nyhetsbrev/Rapporter---Miljogiftssamordning/
The number of samples are limited in both space and time, why the results may be regarded as a first investigation of the release and environmental occurrence of a certain pollutant. This summary gives a brief overview of the results, divided according to the questions stated above. All substances are presented more thoroughly in the report.
Large scale transport
Samples of air or fish from background areas are commonly analysed as indicators of large scale transport. Six out of 17 analysed substances/substance groups shows evidence of large scale transport: organophosphates, certain amines, diuron, hexavalent chromium, platinum, palladium and rhodium, and bisphenol A. Natural occurrunce may partly explain the presence of metals in background areas. The organic substances found in background areas are not restricted only to typical halogenated pollutants.
The following substances were investigated but generally not detected in background areas: sucralose, iso-phthalates, octadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxyphenyl)propionate, silver, linear alkylsulphonates, pigments, mysk substances, etanol amines, certain biocides, 1,5,9,-cyclododecatriene, zink pyrithione & irgarole 1051 and neuroleptic pharmaceuticals. Several of these substances are regarded as persistent, e.g. mysk substances, the pigments and certain chlorinated biocides. The fact that they were not detected in background areas may be due to very limited emissions. The lack of occurrence is more easily explained for the remaining substances, that are readily degradable and thus of low potential for large scale transport.
The WFD priority pollutants were also investigated in surface waters and sediments. Some of the pollutants were also present in background areas.
Diffuse releases
Diffuse releases may occur from e.g. road traffic, households or construction materials. Environmental impact from diffuse relases are indicated in cases when environmental levels are significantly higher in urban areas as compared to background areas. Occurrence in waste waters or sewage sludge also indicates diffuse releases.
Out of 17 substance groups that have been investigated, diffuse releases were demonstrated in all substance groups but two: ethanol amines and 1,5,9-cyclododecatriene. Several of the substances investigated were found in waste waters or sewage sludge, suggesting that release from households or stormwater is a general phenomenon. Severeal of the WFD priority pollutants also showed evidence of diffuses releases.
Point sources
Emissions from point sources may cause local environmental impact and, concerning persistent pollutants, may also contribute to large scale transport. In the screening programme, environmental samples are collected close to potential point sources, and their impact is assessed through comparison with environmental levels in background areas.
Fifteen substance groups were investigated concerning potential point sources. The following substances occurred at elevated levels close to certain point sources: sucralose, organophosphates, iso-phthalates, certain amines, octadecyl-3-(3,5-ditert-butyl-4-hydroxiphenyl)propionate, silver, linear alkylsulphonates, certain pigments, ethanol amines, biocides and halogenate organics, irgarole 1051, hexavalent chromium and neuroleptic pharmaceuticals. Point soruces could not be demonstrated for mysk substances nor 1,5,9-cyclododecatriene.
Examples of identified point sources include landfills, waste deposites, paper and pulp industries, airports, sewage treatment plants, paint industries, laundries and storage sites for treated wood. Although many substances were detected in sewage water och sewage sludge, only a few substances occurred at elevated levels in the recipients of the STPs. Examples include pharmaceuticals, pigments and sucralose.
Bioaccumulation
Certain substances may bioaccumulated in e.g. shellfish or fish. This is of importance for the long term internal exposure, but may also contribute to exposure at higher levels in the food chain. Fish muscle is a common matrice in the environmental monitoring programme. The following substances were detected in fish muscle: organophosphates, octadecyl-3-(3,5-di-tert-butyl-4-hydroxiphenyl)-propionate, silver, mysk substances, hexavalent chromium, palladium and bisphenol A. These compounds were not detected in fish: sucralose iso-phthalates, pigments, 1,5,9-cyclododecatriene, zinkpyrithione or the pharmaceuticals investigated. The findings are in good agreement with expectations based on the properties and usage patterns of the substances.
Human exposure
As a measure of human exposure, environmental pollutants may be analysed in breast milk, urine or blood. Organophophates were found in breast milk at levels comparable to those of PCBs. Hexavalent chromium were found in urine from some persons. A number of halogenated compounds were found in blood or fat tissues, demonstrating the human exposure for PBDEs, PCBs, PCDD/Fs, PBDD/Fs, chlorinated pesticides, perfluorinated substances, OH-PCBs and toxaphenes. The human exposure of iso-phthalates could not be demonstrated.
Additionally, the occurrence of many substances in fish shows that certain food stuffs contributes to human exposure of toxic pollutants.
, the screening studies reported have demonstrated large scale
transport of several hazardous pollutants and that diffuse releases occur for many
substances. The studies also show that certain of these pollutants bioaccumulate in
fish and that humans are exposed to a variety of chemicals.
Place, publisher, year, edition, pages
2009. , p. 169
Series
Rapport/Naturvårdsverket, ISSN 0282-7298 ; 6301
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Toxic; Toxic, Screening; Environmental Objectives, A Non-Toxic Environment
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2244ISBN: 978-91-620-6301-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2244DiVA, id: diva2:781074
2015-01-152015-01-152015-01-15