The total inflow of wastewater to a municipal waste water treatment plant (WWTP) may be divided in sanitary sewer and additional water. The additional water may further be divided into three compartments: groundwater or soil water that leaks or drains into the sewage system; runoff from roofs and paved surfaces connected to the sewage system due to direct impact of precipitation (stormwater); runoff from e.g. paved surfaces and green surfaces that infiltrates through soil and may leak to the sewage system or as leakage from stormwater system to the sewage system.

In order to determine the shares of stormwater in the load to the selected WWTPs, annual environmental reports from these plants were used together with information obtained by personal communication with the WWTPs. Generally, the level of knowledge concerning the proportion of stormwater in the influent varied among the different WWTPs. Some of the WWTPs had modelled data, other not. Estimates from WWTPs for which inflow of stormwater could be separated from the total inflow of additional water (Henriksdal, Gässlösa, Ryaverket and Borlänge WWTP) showed that the share varied between 9 and 30%. The highest shares were found in Henriksdal in Stockholm.

Results from the Swedish EPA monitoring programme of sludge and effluent were analysed with multivariate methods to determine if any co-variation exist between share of stormwater inflow, for which additional water was used as an approximation, and measured concentrations of metals and organic substances. Also the change over time was studied with this methodology.

The results from the multivariate analyses showed that there is a grouping according to when the monitoring was performed. The monitoring performed in 2006 and 2007 differed from the rest. The analyses with multivariate method also showed that it was hard to seeany trends regarding the additional water and its influence on the concentrations of pollutants in sludge or water. New measurements at the inflow to the WWTP and on sludge samples together with additional parameters, such as antimony or other specific markers, which could contribute to the explanation of the load from additional waters, are needed. Time trends at the different sites were observed with the present data but no correlation with the amount of additional water was however seen. It is clear that the use of “additional water” as an approximation for stormwater is not ideal. Better estimates of the stormwater share could perhaps reveal correlations in the data that was now hidden.

Effluent and sludge from the WWTPs Henriksdal, Ryaverken, Gässlösa and Bollebygd, and also sediment sampled downstream of the plants were chemically analysed on alkyl phenols, major phthalates, PAHs and metals. Multivariate modelling did not reveal any correlation between any of the measured parameters and the share of additional water, which was used as an estimate for the share of stormwater. As above, a better estimate of the stormwater share than “additional water” would have been beneficial.

Förekomsten av dagvattenrelaterade föroreningar i utgående vatten och slam från kommunala reningsverk har satts i relation till andelen dagvatten i det inkommande vattnet. Det totala flödet in till ett reningsverk kan delas upp i sanitärt vatten och tillskottsvatten.

Tillskottsvattnet kan i sin tur delas upp i tre olika typer: läck- och dränvatten; den direkta nederbördspåverkan - avrinning från tak och gatumark kopplade till avloppsystem samt den indirekta nederbördspåverkan vars källa till stor del är hårdgjorda ytor, men dess väg till avloppssystemet är via markinfiltration och vidare läckage till avloppsnätet.

Andelen dagvatten av belastningen till reningsverken bedömdes med hjälp av information från de årliga miljörapporterna och genom kontakt med ansvariga på reningsverken. Kännedomen om andelen dagvatten in till reningsverken varierade mellan dessa. Vissa reningsverk hade modellerade data, andra inte. Uppskattningar från reningsverk där andelen dagvatten kunde separeras från det totala tillskottsvattnet (Henriksdal, Gässlösa, Ryaverket och Borlänge) varierade mellan 9 och 30%. Högsta andelen uppgavs från Henriksdal.

Resultat från Naturvårdsverkets program för övervakning av utgående vatten och slam från avloppsreningsverk analyserades med multivariata metoder för att för att utröna om det finns samvariation mellan andelen dagvatten, för vilken andelen tillskottsvatten användes som en approximation, och uppmätta halter av metaller och organiska ämnen. Förändring över tid studerades också.

Resultatet från den multivariata analysen visade en gruppering av data efter när provtagningen var gjord. Prover från 2006 och 2007 avvek från övriga år. Analysen kunde inte påvisa några samband mellan andelen tillskottsvatten och koncentration av föroreningar i slam eller vatten. Nya mätningar i inkommande vatten och slam också av ytterligare parametrar som antimon eller andra specifika markörer för dagvatten behövs.

Tidstrender vid de olika verken kunde ses i de befintliga data men samvariation med andelen tillskottsvatten kunde inte påvisas. Att använda andelen tillskottsvatten som en approximation för andelen dagvatten är inte optimalt. En bättre uppskattning av den verkliga dagvattenadelen kan kanske avslöja samband i data som ny döljs.

Utgående vatten och slam från reningsverken Henriksdal, Ryaverken, Gässlösa och Bollebygd, och även sediment nedströms dessa, analyserades kemiskt på med avseende på alkylfenoler, de dominerande ftalaterna, PAHer och metaller. Multivariat modellering visade inte någon korrelation mellan någon eller några mätta parametrar och andelen tillskottsvatten som användes som en uppskattning av andelen dagvatten. Även här skulle ett bättre mått på den verkliga dagvattenandelen varit värdefullt.