Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Luftföroreningari Jämtlands län: Analys och lägesbeskrivning samtförslag till övervakningsprogram
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Jämtlands län. Executive, Forskningsinstitut, IVL Swedish Environmental Research Institute.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

På uppdrag av Länsstyrelsen i Jämtlands län har IVL Svenska Miljöinstitutet AB tagit fram förslag

till revision av Miljöövervakningsprogram för Jämtlands län vad gäller de delar som omfattar

övervakning av deposition av svavel, kväve och tungmetaller samt halter av luftföroreningar i

bakgrundsmiljö och tätort. En genomgång har gjorts av nuläge och tidsutveckling vad gäller halter

och deposition. Två olika förslag till förändringar av luftövervakningsprogrammet har utformats för

vardera tätortsmiljö och bakgrundsmiljö i enlighet med ”Riktlinjer för regionala

miljöövervakningsprogram 2009-2014” samt med utgångspunkt från de krav som ställs i

miljökvalitetsnormerna (MKN) och i Naturvårdsverkets MIKSA-utredning.

Klimatet förändras i Jämtlands län. Modelleringar förutsäger att nederbördsmängderna i länet

kommer att öka med den största ökningen i länets fjälltrakter. Observationerna för de senaste 15

åren visar en nederbördsökning främst för sommaren, medan det för övriga årstider varit

oförändrat eller minskat. Totalt för året har dock nederbörden ökat i större delen av länet.

Lufttemperaturerna kommer att öka i länets alla delar och under alla årstider. Resultaten av dessa

klimatförändringar syns redan i länet i form av en tidigare start av växtsäsongen samt att

trädgränsen i fjällen förflyttas mot högre höjder.

Lufthalterna av svavel, nitrat- och ammoniumkväve samt sot i länet har sedan 1990 legat under 0,5

μg/m

3, vilket är lågt jämfört med södra Sverige. Halterna har dessutom för de flesta av

komponenterna minskat över tiden. Undantag är sot och partikelbundet ammonium, som under

perioden legat relativt konstant eller i fallet sot möjligen ökat på senare tid. Ozonförekomsten inom

länet är bland de lägsta i landet. Trots detta har det målvärde som enligt MKN inte bör överskridas

till 2010, överskridits under två av de totalt tre år som mätningar med ozoninstrument pågått inom

länet. De målvärden som anges i generations-perspektivet inom miljökvalitetsmålet

Frisk Luft

överskrids varje år inom länet, i likhet med alla övriga mätplatser inom landet. Halterna av

tungmetaller har inom länet mätts i luft under endast ett år. Dock är lufthalterna av tungmetaller i

luften över Jämtland sannolikt långt under de nedre tröskelvärden som anges inom MKN.

Nedfallet av svavel till skogsekosystemen uppmätt under trädens kronor (krondropp) eller över

öppet fält, är i länet avsevärt lägre jämfört med södra Sverige. Svavelnedfallet över Jämtland

minskar över tiden, i synnerhet vid platser i skogslandet och vid trädgränsen vid fjällnära platser.

Nedfallet av kväve som krondropp och över öppet fält i länet är i storleksordning 5-10 gånger lägre

jämfört med södra Sverige. Nedfallet av nitratkväve över Jämtland minskar över tiden i skogslandet

och medelhöga fjällnära platser, medan nedfallet av ammoniumkväve ökar. Det årliga sammanlagda

nedfallet av oorganiskt kväve i nederbörden på hög höjd uppgår till över 2 kg N per hektar, vilket

skulle kunna ha en viktig växtekologisk betydelse i kombination med klimatförändringarna. Det kan

inte uteslutas att kvävenedfallet på nuvarande nivå kan påverka känsliga växtsamhällen på hög höjd.

Ovanligt höga lufthalter av sot och ammoniumkväve och ovanligt hög deposition av

ammoniumkväve uppmättes vid olika platser runt om i Jämtlands län under senvåren och

sommaren 2006. En analys visar att detta till mycket stor del orsakades av omfattande bränder i

Ryssland och kringliggande länder under april och maj 2006. Långväga transporterade

luftföroreningar kan således på ett betydande sätt påverka luftkvaliteten i Jämtlands län.

Den nuvarande luftövervakningen i bakgrundsluften i Jämtlands län får i stort anses vara relativt väl

utformad i relation till luftföroreningsproblematiken inom länet. Det regionala delmålet för

Jämtlands län anger att minst 99 % av antalet sjöar och 95 % av sträckan i vattendragen skall vara

opåverkade av försurning. Tillsammans med det faktum att det sura nedfallet överskrider kritisk

belastning vid en viss andel av skogsmarken i Jämtland, motiverar detta en fortsatt övervakning av

nedfallet av försurande ämnen i nederbörd och krondropp på nuvarande nivå. Även om nedfallet

av kväve till växtekosystemen för närvarande ligger på låga nivåer, motiverar kvävets potentiellt

stora betydelse för växtsamhällenas sammansättning en fortsatt övervakning av kvävenedfallet.

Förekomsten av partiklar, PM

10, i bakgrundsluften i länet är dock dåligt känd. Från och med 1

januari, 2009 kommer Naturvårdsverket att starta upp mätningar av såväl PM

2,5 och PM10 vid

Bredkälen, vilket kommer att förbättra kännedomen om partiklarna i länets bakgrundsluft avsevärt.

De längsta mätserierna avseende tätortsluft i länet är från mätningarna i Östersunds urbana

bakgrund. Haltutvecklingen har, liksom i övriga landet, varit nedåtgående för såväl NO

2, SO2 som

bensen. Under 2007/08 var halten av NO

2 10 μg/m3. För bensen var halten ca 1 μg/m3.

Vinterhalvårsmedelvärdena för SO

2 ligger under 1 μg/m3. Uppmätta halter av SO2 och NO2 i

tätorter indikerar att det inte föreligger någon risk för överskridande av vare sig MKN eller övre

utvärderingströskel (ÖUT) för årsmedelvärdet för dessa ämnen. Halter av PM

10 i urban bakgrund

under vinterhalvår har mätts i tre av länets kommuner under 2000-talet. Mätningarna indikerar att

man på dessa platser ligger långt ifrån antalet tillåtna dygn som överskrider MKN, maximalt 10

jämfört med tillåtna 35. ÖUT överskrids dock i Östersund redan under en sexmånaders period i

urban bakgrund. Sannolikheten att Ragunda och Strömsund också överskrider ÖUT i urban

bakgrund är stor.

Den nuvarande luftövervakningen i tätorter i Jämtlands län är begränsad till mätningar under

vinterhalvår i Östersunds urbana bakgrund. Mätningar i gaturum samt under helt kalenderår, vilket

föreskrivs enligt MKN, saknas helt. Enligt MIKSA-förslaget krävs i ett län med Jämtlands

invånarantal endast en kontinuerlig mätstation. Om man endast har en mätstation ska denna vara

placerad i gaturum enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av miljökvalitetsnormer för

utomhusluft. För att få en så heltäckande bild som möjligt över luftkvaliteten i tätorter i Jämtlands

län föreslås utökade mätningar i de i länet förekommande typorterna ”större stad” och

”landsbygdstätort” såväl i gaturum som i urban bakgrund av främst

NO2, PM10 och bensen.

Vi redovisar två olika förslag till luftövervakningsprogram för bakgrundsluft samt två förslag till

luftövervakningsprogram för tätorter. Programmen är i huvudsak avsedda att pågå under perioden

2009-2014, men vissa delar kan behöva utvärderas under perioden. I rapporten redovisas två olika

förslag på omfattningen av en regional luftövervakning i Jämtlands län vad gäller bakgrundsmiljö,

en med ökad och en med minskad ambition jämfört med de mätningar som för närvarande bedrivs

inom länet. Båda förslagen förutsätter att Naturvårdsverket under perioden fortsätter med sin

luftövervakning i länet i sin nuvarande omfattning, inklusive utökade mätningar vid Bredkälen vad

gäller partiklar och metaller. I förslaget med en ökad ambition för mätningar i bakgrundsmiljö

föreslår vi att de kontinuerliga mätningarna av ozon med instrument utökas med ytterligare en plats

som kan ge representativa mätningar för hög höjd i fjällvärlden. Vidare föreslår vi en utökning med

depositionsmätningar över öppet fält i skogslandet inom Krondroppsnätet. För att förstå

mekanismerna för kvävedeposition bl.a. med avseende på våt- och torrdeposition är det av stort

värde att ha parallella mätningar av krondropp och mätningar över öppet fält vid samma plats. I

förslaget med minskad ambition föreslår vi att mätningarna av krondropp och över öppet fält vid

fjällnära platser inom Krondroppsnätet dras ner. För närvarande mäts krondropp på medelhög höjd

vid tre platser medan mätningar över öppet fält bedrivs på två höjder vid vardera två platser. Vi

föreslår att detta dras ner till mätningar av krondropp vid två platser på medelhög höjd samt en

mätning över öppet fält på hög höjd. Att behålla en mätning av depositionen på hög höjd motiverar

vi med att växtekosystemen på dessa höjder kan vara mycket känsliga för förändringar i

kvävetillgången.

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 82 p.
Series
Rapport, 2009:04
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2221OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2221DiVA: diva2:773149
Available from: 2014-12-18 Created: 2014-12-18 Last updated: 2015-08-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2681 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2681 kBChecksum SHA-512
1322ad28ec8af73464116caefb73ff457a7015f7a80fe88280b21a07237a2ed1ea4e4665679d00372fedf820fc5f6c42e38786b3ed42b41eaba8ac0e3ed9cf21
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Jämtlands länIVL Swedish Environmental Research Institute
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 48 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf