SAMMANFATTNING

Kunskap om trädens svar på dokumenterade klimatändringar ger indikationer om var och med

vilken frekvens framtida miljöövervakningsinsatser beträffande trädgränsvegetationen bör

koncentreras. Som ett viktigt komplement till den regionala trädgränsövervakningen och för

att ge en totalbild av klimatets effekter på hela ekosystemet föreslås även ett objekt lämpligt

för detaljerad strikt lokal övervakning (

monitoring) av träd- och fältskiktsvegetationen. På så

sätt skapas en mer fördjupad förståelse av de ekologiska mekanismer som orsakar de

förändringar som dokumenteras i fjällandskapet.

Omfattande landskapsekologiska förändringar, bl.a. stigande artgränser och förändrade

utbredningsmönster för olika växtarter pågår idag i Jämtlands- och Dalafjällen. Den

klimatuppvärmning som konstaterats under 1900-talet och fram till idag framstår som den

främsta anledningen till fjällandskapets pågående omvandling. Trädgränserna för fjällbjörk,

gran och tall har avancerat inom hela det undersökta området, både fenotypiskt (tillväxt) och

genotypiskt (nyetablering). Trenden är tydlig med vissa regionala och artspecifika skillnader.

Förändringar av trädgränsens läge har tidigare visat sig indikera även förskjutningar av andra

arters utbredningsgränser när klimatet och andra geoekologiska förutsättningar som t.ex.

snöförhållanden, vegetationsperiodens längd och markfuktighet förändras. Ett viktigt resultat

av projektet är att trädgränsen svarar på klimatets förändring direkt och utan nämnvärt

dröjsmål (jfr. Kullman 2007, in press). Detta understryker dess styrka och användbarhet som

miljöövervakningsindikator för klimatändringars ekologiska effekter på vegetationen i fjällen.

Trädgränsens dynamik har också ett stort pedagogiskt värde, eftersom den är lätt identifierbar

och förändringar av trädgränsens läge i fjällandskapet är lätta att förstå och visualisera.