2. Sammanfattning
Småsvalting,
Alisma wahlenbergii, är en undervattensväxt som är endemisk för
Östersjöregionen. Den finns på ett fåtal platser i Sverige, Ryssland och Finland, som enda
platser på jorden. I Sverige finns idag kända småsvaltinglokaler endast i Mälaren och i
Bottenviken. I Mälaren finns nio kända lokaler. Av dessa återfinns tre i Stora Ullfjärden,
utmed rullstensåsen på Uppsala läns sida. Arten är uppmärksammad som hotad och i behov
av skydd i många sammanhang, både nationellt och internationellt. Den är förtecknad i
IUCN:s internationella rödlista över kärlväxter och den ingår i Bernkonventionens
förteckning över Strängt skyddade växter i Europa. Arten är klassad som starkt hotat
(hotkategori EN) i Artdatabankens nationella rödlista. Den är också en prioriterad art i EU:s
Art- och habitatdirektiv (Natura 2000).
Arten är tidigare känd från betydligt fler lokaler i Mälaren samt från lokaler i
Nyköpingsområdet, men har kraftigt minskat i utbredning sedan mitten av 1900-talet.
I årets inventering ses en återhämtning av bestånden på några av lokalerna i Stora
Ullfjärden. På den största dellokalen, i Stora Ullfjärdens sydligaste del, är minskningen
fortfarande markant och oroväckande.
Hoten mot konkurrenssvaga växter är många och det finns säkerligen ett antal faktorer som
påverkar småsvaltingens livsvillkor och utbredning. Somliga är av storskalig natur, som
eutrofiering via luftnedfall och via näringsläckage från åkermark och enskilda avlopp.
Åtgärder för att minska näringstillförseln till Ullfjärdarna pågår och är ett långsiktigt
arbete. I den lilla skalan utgör konkurrens från andra växter som vass och sjösäv ett hot.
För undervattensväxter generellt är ljustillgången en avgörande faktor och antas också vara
mycket betydelsefull för småsvaltingen. Småsvaltingens ekologi och livsvillkor är dock
ganska dåligt kända.
I denna rapport föreslås åtgärder i syfte att behålla befintliga biotoper och skapa
förutsättningar för nya växtplatser för småsvalting i Stora Ullfjärden. Skötselåtgärder som
vidtas behöver följas upp och utvärderas, som en del i arbetet för att vinna mer kunskap om
småsvaltingen.
2011. , p. 42