Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Övervakning av kustnära sanddyner
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Responsible organisation
2000 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Den europeiska litteraturen om kustnära dyner har varit rikhaltig under de senaste 15 åren och flera

internationella konferenser om sanddyner har genomförts. I synnerhet från Storbritannien och Holland

har många forskningsrapporter som rör naturvärden, skötselfrågor och övervakning av dyner publicerats

medan den svenska litteraturen på området har varit sparsam. Ett allmänt intryck är också att de länder

som har en bred forskning och uppföljning av dynernas naturvärden också har en mer aktiv inställning

när det gäller skötselfrågor. Man har där alltmer kommit till den insikten att de mest artrika stadierna ofta

är de yngre successionsstadierna med gott om öppna sandblottor och att det krävs kontinuerlig "störning"

för att dessa stadier ska finnas kvar i tillräcklig omfattning. I Sverige har skötseln av dynområdena hittills

präglats av en mer passiv och beskyddande inställning.

Det är troligen inte något europeiskt land som har inlett någon mer långsiktig och heltäckande

övervakning av kustnära dyner men förberedelser för detta pågår på flera håll, bl. a. i Wales där man

inom ramen för ett Life-projekt som en fallstudie utarbetat metoder för övervakning av en rad naturtyper

i sanddyner. Uppföljning av effekter av olika typer av skötselåtgärder pågår dessutom i bl. a. Holland och

Danmark och exempel på artövervakningsprojekt redovisas från Wales (gulyxne) och Litauen (martorn).

I Sverige pågår övervakning av 28 rödlistade kärlväxter (floraväkteri), av fältpiplärka och av vegetation i

sanddyner i Halland.

Arter i svenska dynområden som pekas ut särskilt i internationella konventioner är fältpiplärka

(fågeldirektivets bilaga 1) samt sandnejlika och dvärglåsbräken (habitatdirektivets bilaga 2). En lista på

152 nationellt rödlistade arter som påträffas i svenska dynområden redovisas i rapporten och här ingår

många arter som har kustnära dynområden som sin enda livsmiljö i landet. Kärlväxter, svampar,

skalbaggar, steklar och fjärilar är de grupper som har flest arter på listan. En hög andel av arterna

förekommer i de yngre successionsstadierna med blottad sand och igenväxning är jämte exploatering det

största hotet mot dem.

Sex av naturtyperna som Sverige genom EU:s habitatdirektiv åtagit sig att skydda förekommer enbart i

kustnära dyner i Sverige och här finns drygt ett tiotal andra naturtyper som omfattas av direktivet. Även

Helsingforskommissionen (HELCOM) och Nordiska ministerrådet har redovisat listor över hotade

kustbiotoper.

Ett förslag till övervakningsprogram för svenska kustdyner redovisas och en allmän målsättning för

denna föreslås vara att:

Övervakningen ska ge en god bild av hur Sverige lever upp till sina åtaganden i EU:s habitatdirektiv och

fågeldirektiv samt konventionen om biologisk mångfald. Förutom att spegla den aktuella statusen för

naturtyper och arter i dynområden ska övervakningen kunna ge svar på hur denna påverkas av olika

typer av ingrepp och vilka skötselåtgärder som krävs för att bibehålla/återskapa en god status för de

aktuella naturtyperna och arterna.

Med hänsyn till att kunskaperna om dynernas nuvarande artinnehåll och status är bristfälliga föreslås en

inledande fas med inventeringsinsatser (basinventeringar) för att få ett bättre kunskapsunderlag.

Abstract [en]

Summary

The european litterature about coastal dunes have been rich during the last fifteen years and there also

have been some international conferences on this theme. Especially from Great Britain and the

Netherlands many research reports concerning management and monitoring of coastal dunes have been

published. In many countries there also have been a change in management policy, from a more

protective one towards a more active management with differnt kinds of disturbances to favour speciesrich

younger successional stages. In Sweden so far it has been a more conservative policy and the

research activity focusing on sand dunes and their biodiversity have been low.

In coastal dunes in Sweden there are more than fifteen habitats who are listed in Annex 1 of the EU

Habitats Directive and six of them are exclusive for coastal dunes. There are also two plants,

Dianthus

arenarius

and Botrychium simplex, who are listed in Annex 2 of that directive and one species, Anthus

campestris

, which is listed in Annex 1 of the EU Birds Directive. There are also at least 152 nationally

red-listed species, listed in appendix (bilaga) 1 in this report.

Probably no european country has started a more complete long-term monitoring programme for coastal

dunes, but preparations towards this have been done in some countries, for example in Wales. In this

report a design for such a programme concerning swedish dunes is suggested. In swedish sand dunes

today there is monitoring concerning 28 red-listed plants, tawny pipit

Anthus campestris and in some

areas in the county Halland vegetation changes in permanent transects. The following list gives short

descriptions of a number of monitoring-projects and related projects from different countries in Europe:

A study of the possibility to use satelite data för monitoring habitats listed in the Annex 1 of the EU

Habitats Directive have been made in Sweden (Ahlcrona et al 2001).

In the Amsterdam waterwork dunes a landscape-ecological mapping have been done as basis for

management. Interpretation of air photos combined with field investigations have been done for an area

of 3 300 hectares (Ehrenburg & Baeyens 1992).

In a dutch study dune landscape development and changing groundwater regime have been followed by a

combination of air photo interpretation, GIS and field analysis on the vegetation (Hartog et al 1992).

At Meijendel in the Netherlands, blowout development have been described from air photographs using

GIS and this method, compared to a field measuring method is discussed (Jungerius & van der Meulen

1992).

In Wales, during a project sponsored by the LIFE-Nature fund, a case study have been done for

monitoring in five different sand dune habitats listed in the Annex 1 of the EU Habitats Directive (Brown

2000, Hurford & Perry 2000 and Hurford et al 2000).

Permanent transects for monitoring vegetation changes have been established since 1996 in ten dune

areas on the swedish west coast (Flodin 2000).

In Denmark the effects of fire in a dune forest 1992 concerning loss of organic matter and nutrients have

been studied (Vestergaard & Alstrup 1996).

A detailed sand dune survey have been made in England. This gives a detailed picture of the present

status of british sand dunes with for example vegetation maps for each site (Radley 1994).

On the island Jersey in Great Britain the effects of mowing and rabbit grazing on plant diversity in dunes

have been monitored (Romeril 1987, Andersson & Romeril 1992).

In 48 british sand dunes the effects of grazing on the vegetation have been studied. Each site was

sampled using quadrats 2 x 2 m, covering the area on a grid basis (Boorman 1987).

In Latvia a pilot project have investigated the possibility to use soil microarthropods as potential

bioindicators for coastal monitoring (Melecis et al 1995).

In Meijendel in the Netherlands a research programme have started to compare the vegetation

development in grazed and ungrazed dunes (Seidenstucker 2000a).

In a dutch study the long-term (100 years) effects of acid rain on dune vegetation have been recorded

with a simulation model. The effects on both lime-rich and lime-poor soils have been studied

(Seidenstucker 2000d).

A long-term monitoring programme, to study the changes in vegetation after different ways to remove

pines have, started on the danish island Anholt (Seidenstucker 2000b).

In the nature reserve Ainsdale in England a research programme to monitor long-term changes in

vegetation and in the soil after removing pine forest to get younger successional stages in the dunes has

started (James & Wharfe 1987).

Permanent plots have been established in danish dunes to monitor changes in lichen societies which are

sensitive to air pollution (Feilberg & Jensen 1992).

A swedish programme have been made for preservation and monitoring of the tawny pipit

Anthus

campestris

. (Löfgren & Elfström 2001).

In Lithuania

Eryngium maritimum have been monitored since 1970 (Eringis & Pancekauskiene 1995).

From sand dunes at Kenfig in Wales a demografic study of

Liparis loeselii have been reported

(Etherington 1992).

Place, publisher, year, edition, pages
2000. , 37 p.
Series
Skåne i utveckling, ISSN 1402-3393 ; 2002:11
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Coast and sea
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2143OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2143DiVA: diva2:769815
Available from: 2014-12-09 Created: 2014-12-09 Last updated: 2015-08-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(258 kB)49 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 258 kBChecksum SHA-512
73b8e427d68f73511675f80f53567ea796472609610ee7d6666e2ed793d1f0a92d6b40a6a93be649c26a9e169f8be0efd75182afb8b9a4ced3bc19253dc1a971
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Skåne
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 49 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 49 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf