Sammanfattning
I Skane har sex sjoar valts ut som regionala referenssjoar. Referenssjoar for i forsta hand
kalkade och forsurade sjoar ar Skaravattnet, Liasjon, Svanshalssjon, Faglasjon och
Larkesholmssjon, alla belagna i norra Skane. Referenssjo till i forsta hand naringsrika
slattsjoar ar Ellestadssjon som ar belagen i sodra Skane.
Syftet med denna undersokning har varit att analysera artforekomst i insamlade prover och
sammanstalla resultaten for att sakra 25 ars vaxtplanktondata fran regionala referenssjoar i
Skane.
Samtliga fem referenssjoar i norra Skane var, eller utvecklades under den studerade perioden
till, ”
Gonyostomum-sjoar”.
Liasjon dominerades samtliga undersokta ar (1982, 1993-2007) av
Gonyostemum semen,
vaxtplanktonsamhallet var under hela perioden mycket artfattig och indikerade att vattnet var
extremt surt.
Skaravattnet dominerades hela undersokningsperioden(1982, 1993-2007) av
Gonyostemum
semen
men med inslag av pansarflagellater fram till millennieskiftet. Darefter okade bade
biomassan av vaxtplankton och dominansen av
Gonyostemum semen.
Tyvarr saknades prover fran 80-talet i Svanshalssjon. Fran 1993 och framat dominerade
Gonyostemum semen
men i Svanshalssjon utgjorde aven pansarflagellater en ganska stor del
av biomassan under hela undersokningsperioden (1993-2007).
Varken Faglasjon eller Larkesholmssjon var utpraglade
Gonyostemum sjoar 1982 istallet
dominerades sjoarna vid detta undersokningstillfalle av pansarflagellater. Darefter har det
skett en forandring i artsammansattningen i sjoarna. Fran 1993 och framat dominerades
Faglasjon av
Gonyostemum semen och fran 2002 och framat dominerades Larkesholmssjon
av
Gonyostemum semen.
Skillnaden mellan Ellestadssjon och de ovriga sjoarna var pataglig. Ellestadssjon dominerades
av blagrona alger och/eller kiselalger. De hogsta biomassorna, som uppmattes i denna studie,
registrerades i Ellestadssjon. Denna sjo ar en naringsrik slattsjo i sodra Skane. Det
vaxtplankton, som patraffades, ar typiska for de naringsrika sjoarna pa sydskanska slatten.
En dominans av
Gonyostomum ar negativt for vattenkvaliteten, bade nar det galler rekreation
och dricksvattenproduktion. Slemmet fran
Gonyostomum kan klibba igen galarna pa fisk och
kraftor och satta igen filtreringsorganen hos vattenloppor. Dessutom ar
Gonyostomum-sjoar
artfattigare an sjoar utan forekomst av
Gonyostomum. Detta kan man tydligt se i Skaravattnet
och Larkesholmssjon. Nar
Gonyostomum okar i dessa sjoar, sa minskar antalet andra
vaxtplanktonarter.
2008. , p. 51