SAMMANFATTNING

Screeningen som genomfördes av Länsstyrelsen i Skåne län, 2003, är ett steg mot att uppnå

det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Syftet med miljökvalitetsmålen är att kunna

lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta till nästa generation.

Screening är ett sätt att öka mängden kunskap om olika ämnen och deras spridning i naturen.

Syftet är att få en uppfattning om den totala föroreningssituationen i ett område och vilka

ämnen som kan behöva studeras ytterligare. Rapporten behandlar enbart kemiska ämnens

miljöegenskaper. Ämnesgrupper som undersöks är antioxidanter, alkylfenoler och bisfenoler.

Den regionala studien genomförs i samordning med Naturvårdsverkets nationella screening.

Av de undersökta ämnesgrupperna är det alkylfenoler som används mest i Sverige.

Ämneskvantiteten för antioxidanter och bisfenoler är betydligt lägre. Ämneskvantiteten för

alkylfenoler har minskat över tiden, men för antioxidanter är den relativt konstant.

Ämneskvantiteten för bisfenoler har varierat över tiden, men mellan 2001 till 2002 ökade

användandet av tetrabutylmeten-di-fenol (bisfenol) kraftigt. Användningsområdet för de

undersökta ämnena är bland annat smörjmedel, plaster, kosmetika och livsmedel.

Skåne har, för svenska förhållanden, en hög befolkningsmängd, ett intensivt jordbruk och

expansiva industrier. Detta kan till viss del avspegla sig i miljön då samtliga ämnen som

ingick i studien har påvisats i Skånes miljö. Samtliga ämnen finns dock inte på varje

provtagningslokal eller i varje matris. Diffus belastningen i form av föroreningar i ytvatten

har påvisats. Om lokaliseringen nära kontinenten har påverkat är oklart.

Samtliga ämnesgrupper uppvisar tendenser på samband mellan uppmätta halter i slam och

uppmätta halter i avloppsvatten. De ämnen som återkommande under studien har detekterats i

högst halter i olika matriser är BHT, 4-nonylfenol, 4-nonylfenol-mono-etoxilat, 2,4-di-tertbutylfenol,

4-tert-butylfenol och bisfenol A.

Halterna av 4-nonylfenol i slam överskrider på tre lokaler de riktvärden som finns för slam

som ska användas inom jordbruket. Om slammet används på åkermark kan detta påverka

organismerna i jorden och den kringliggande marken. Inga av de uppmätta halterna i

undersökningen överskred halter för ekotoxikologiska effekter. Det skall dock noteras att

halter för ekotoxikologiska effekter endast var för ett fåtal ämnen.

Trots utökade undersökningsinsatser är det främst bristen på kunskap som gör det svårt att

bedöma risken att ett ämne orsakar skada i miljön. Detta gör det dessutom svårt att bedöma

vilka ämnen som skulle vara relevanta att studera vidare. BHT, 4-nonylfenol, 4-nonylfenolmono-

etoxilat och bisfenol A påvisades återkommande i högst halter i olika matriser och kan

därför vara intressanta att undersöka vidare. För dessa ämnen bör potentiella källor

identifieras och utredas.