Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Lätt identifierbara försurningsindikatorer: En utvärderande sammanställning med förslag till möjliga försurningsindikatorer
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Skåne.
Responsible organisation
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning och slutsatser

Information för 16 möjliga försurningsindikatorer, signalarter, har sammanställts i

särskilda artpresentationer (se översikt i tabell på nästa sida). Dessa signalarter reagerar

på försurningens drivkrafter svavel eller kväve, eller på dess effekter från marksurhet

(pH) och/eller aluminiumhalt. Sju av de 16 signalarterna bedöms som särskilt lämpliga

försurningsindikatorer för att deras reaktion är tydlig och för att de är välkända och lätta

att studera.

Fyra av dessa sju goda försurningsindikatorerna är växter av vilka två är utmärkta

indikatorer för kväve, backsippa som minskar med ökat kväve och hallon som ökar med

ökat kväve. Två andra växtarter svarar bra på förändringar i pH. En av dessa arter,

harsyra, ökar när surheten ökar medan en annan, blåsippa, minskar när surheten ökar.

En av de sju goda försurningsindikatorerna utgörs av en djurgrupp, brungrodor.

Brungrodorna är vanlig groda, åkergroda och långbensgroda och de är känsliga för

aluminium och minskar när aluminiumhalten ökar i det vatten där de växer upp. Deras

ägg är också direkt påverkade av lågt pH i vattnet. Två av de sju goda

försurningsindikatorerna är svampar. Den ena svamparten, kantarell, minskar när

kvävemängden ökar och den andra, trattkantarell, ökar när det blir surare (pH sjunker).

De övriga nio arterna fungerar mindre väl som försurningsindikatorer. Detta

gäller för de fyra undersökta växtarterna, mosippa, ekorrbär, lungört och skogsbingel.

Det gäller också för de tre djurgrupperna, vattensalamandrar (större och mindre

vattensalamander), landsnäckor (en grupp med drygt 100 arter som t.ex. trädgårdssnäcka

och vinbergssnäcka) och daggmaskar (en grupp med ca 20 arter) samt för fågelarten

knipa. Inte heller den enda här studerade lavarten, lunglav, visade sig fungera bra som

försurningsindikator.

Vi föreslår att man fortsätter att arbeta vidare med de fyra arterna blåsippa, hallon,

kantarell och trattkantarell.

Dessa är sannolikt de mest lätt igenkännbara och mest

allmänt spridda av de sju goda försurningsindikatorerna. Alla fyra speglar förhållanden i

framför allt skogsmark, den livsmiljötyp där försurningstrycket sannolikt är störst idag.

Två av dem svarar på ökat kvävenedfall: kantarell (minskar) och hallon (ökar). Kväve är

sedan några år på väg att ta över svavlets roll som främsta drivkraft för det fortsatt höga

försurningstrycket, och effekter av kvävenedfall är därför viktigt att följa.

Två av de fyra är försurningsindikatorer som svarar på ökad syramängd, nämligen

blåsippa (minskar) och trattkantarell (ökar). I skogsmarken är försurningsnivån idag

fortfarande mycket hög och effekten av ändrad syramängd i skogsmark är därför viktig

att kunna fortsätta följa.

För de här föreslagna, fyra arterna behöver en uppföljnings- och

redovisningsmetodik tas fram. Dessa metoder avses användas för att kunna föra en

fruktbar dialog mellan allmänhet, myndigheter och forskare. Dialogen ska syfta till att

driva åtgärdsarbetet snabbare fram mot ett minskat försurningshot och en snabbare

återhämtning av påverkade livsmiljöer och arter.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 58 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2114ISBN: 978-91-86533-13-7 (print)OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2114DiVA: diva2:768614
Available from: 2014-12-04 Created: 2014-12-04 Last updated: 2015-08-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3066 kB)30 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3066 kBChecksum SHA-512
f88e3849bc612a83d6df7c2feb86c5fdedbfa156a1a05b404e675a6be5aec71b054686691f4333ba9ee3871160bc4e19fd4eae00049ef4854d00ca2111ce1437
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Skåne
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 30 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 15 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf