är stort. En analys av flödesschemat visar att det sker en utfasning av kadmium via produkt

och avfallsflödet. Kadmium ingår i allt färre nyproducerade varor, och därför blir inflödet av

kadmium också allt mindre, medan förbrukningen av äldre produkter som innehåller

kadmium leder till att flödet via avfallsflödet fortfarande är relativt stort.

Inom jordbrukssektorn tillförs den Skånska åkermarken kadmium bl.a. via handelsgödsel,

kalk och rötslam. Atmosfärsdepositionen bidrar också med en betydande mängd kadmium.

Tillförseln av kadmium balanseras av bortförseln av kadmium via grödor och markläckage.

Vad gäller jordbrukssektorns tillförsel bör det dock påpekas att tack vare minskade

kadmiumhalter i handelsgödsel och i rötslam så är skillnaden mellan tillförsel och bortförsel

nästan ± 0 inom Höjeåns avrinningsområde. Tillskottet av kadmium via

atmosfärsdepositionen gör dock att en upplagring av kadmium i avrinningsområdet

fortfarande sker.

Det regionala miljömålet om att det inte ska ske någon nettotillförsel av kadmium till

jordbruksmarken i Skåne, utöver tillförsel via luften, ser enligt flödesanalysen ut att kunna

uppfyllas.

S

AMMANFATTNING

Miljöproblemens karaktär ändras över tiden. Från att under 60- och 70-talet dominerats av

punktutsläpp från industrin så utgörs idag en stor del av miljöproblemen om föroreningar och

skadliga ämnen av diffusa emissioner. Myndigheternas miljöövervakning av föroreningar

måste i samma takt ändras för att kunna verka effektivt. Substansflödesanalys eller

materialflödesanalys är exempel på effektiva verktyg som kan användas för att få en ökad

kunskap om och en helhetsbild av föroreningars spridningsvägar och upplagring i samhället.

Denna studie är ett försök att via en flödesanalys kartlägga omsättningen av kadmium inom

Höjeåns avrinningsområde i sydvästra Skåne. Flödesanalysen har genomförts på uppdrag av

Länsstyrelsen i Skåne. Syftet med flödesanalysen är att tjäna som vägledning för framtida

miljöövervakning av kadmium och i det fortsatta miljömålsarbetet inom Skåne län.

Kadmium är ett exempel på ett ämne som kan ge betydande konsekvenser för människor och

djur om halterna i vår omgivning är för höga. Kadmium kan orsaka njurskador och benskörhet

hos människor och ämnet misstänks också vara cancerframkallande. Kadmium finns naturligt

i vissa typer av berggrund. Det har använts i stora mängder inom plastindustrin som

stabilisator och pigment. Det har använts i industrin till ytbehandling och i legeringar. Idag är

den största användningen förknippad med tillverkning av NiCd- batteri. I Sverige och EU

arbetar man för att fasa ut användningen av kadmium för produktionsändamål. Kadmium

förekommer även som förorening i zink och andra mineral. Via handelsgödsel sprids

kadmium till åkermark eftersom kadmium, i varierande halt, finns som förorening i råfosfat

som är råvara till fosforgödsel.

Det största inflödet av kadmium till Höjeåns avrinningsområde sker via produkter, och utgörs

till ca 70% av kadmium i NiCd-batterier. De flesta flödena är ett resultat av att kadmium ingår

i produkter i låga koncentrationer eller som förorening i råmaterial, som t.ex. i

jordbrukssektorns handelsgödsel. Det sker ingen aktiv import av kadmium som råvara till

avrinningsområdet. Kadmiumflödet via atmosfärsdeposition är förhållandevis stort i Skåne

och ca 90% av depositionen kommer från utländska källor. Ytterligare ett betydelsefullt

kadmiuminflöde till avrinningsområdet är via bränsle för energi och värmeproduktion.

Återvinningen av NiCd-batteri är det klart dominerande utflödet av kadmium från systemet.

Allt annat avfall som genereras innanför systemgränserna transporteras också ut från

avrinningsområdet, det finns ingen aktiv avfallsdeponering eller avfallsförbränning inom

avrinningsområdet.

Utsläppen av kadmium i samband med industriella aktiviteter och via trafiken inom

avrinningsområdet är mycket små. Utsläppen av kadmium till Höjeå domineras av flöden från

dagvatten och utgående vatten från avloppsreningsverken (och troligen även en del från

enskilda avlopp som dock inte har kvantifierats i denna studie). Kadmium i slam som

uppkommer vid reningsverken används både som jordförbättringsmedel inom jordbruket, och

i olika kommunala planteringar i avrinningsområdet. En del slam exporteras ut från

avrinningsområdet för att deponeras på avfallsupplag eller användas.

De stora förråden av kadmium i avrinningsområdet är i nedlagda avfallsupplag och i

produkter. Kadmiumförrådet i avfallsupplagen kommer troligen att bestå under mycket lång

tid. Utlakningen av kadmium, liksom emissionen till luft, är mycket långsam. Idag är

kadmiumemissionen via lakvatten och biogas försumbar. Det är dock osäkert hur rörligheten

av kadmium i deponier förändras i takt med nedbrytningen. Förrådet av kadmium i produkter