Sammanfattning

Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet

med uppdraget var att utvärdera de vattenkemiska tillstånden och trenderna i gotländska

vattendrag samt belysa några specifika frågeställningar med avseende på belastning av

näringsämnen.

Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts

vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på

Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning

och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av

tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material,

vattenfärg och grumlighet.

De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika.

Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande

eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt

höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till

betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De

provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.

I hälften av provpunkterna uppvisar fosforhalterna en tydligt sjunkande trend sedan

mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet. För kvävehalterna finns inga tydliga trender

i merparten av vattendragen. Färgtalen, grumligheten, alkaliniteten och halterna av

organiskt material har inte förändrats nämnvärt under de senaste 20 åren.

I den nedre delen av Halorån minskade halterna av fosfor med 40 % från åren 1988-94

till tidsperioden 2004-2009. Sannolikt har de förbättringar av enskilda avlopp som inleddes

2003 i Haloråns avrinningsområde varit en starkt bidragande orsak till denna

förändring.

Vid Roma och Stånga finns bevattningsdammar med renat avloppsvatten. Resultaten

från recipientkontrollen tyder på att avloppsdammarna vid Roma endast obetydligt har

tillfört näringsämnen till den närliggande Gothemsån i samband med de provtagningar

som utfördes under åren 2000-2009. Vad gäller avloppsdammarna vid Stånga ger resultaten

från provtagningarna inte något bra underlag för en bedömning av eventuell tillförsel

av näringsämnen till den närliggande Närkån.

De gotländska miljömålen med avseende på övergödning anger att utsläppen av fosfor

skall minska från 1995 till 2010 medan utsläppen av kväve skall minska med 30 % under

samma tidsperiod. En sammanvägd beräkning av de flödesvägda halterna av fosfor

och kväve under åren 1994-2009 vid åtta åmynningar ger ett underlag för att bedöma

om dessa miljömål kommer att uppfyllas. Åmynningarna representerar utvecklingen i

ett sammanlagt avrinningsområde som utgör 40 % av Gotlands yta. Baserat på haltförändringarna

från 1994 till 2009 beräknas belastningen av fosfor ha minskat med knappt

30 % i de åtta provpunkterna sedan mitten av 1990-talet. Belastningen av kväve har

däremot varit oförändrad. Resultaten visar att miljömålet för fosfor, men inte för kväve,

kommer att uppnås till 2010.