SAMMANFATTNING

Denna rapport presenterar resultatet från en undersökning av effekter på zooplankton och

bottenfauna vid insekticidinducerad eliminering av signalkräfta på Smöjen på Gotland.

Undersökningen är en del av Länsstyrelsen i Gotlands läns arbete med det nationella

åtgärdsprogrammet för flodkräftan (

Astacus astacus).

Gotland är sedan 2007 ett nationellt skyddsområde för flodkräftan. Kräftpestsvampen

(

Aphanomyces astaci) anses utgöra det allvarligaste hotet mot flodkräftan. Det hot som

kräftpestsvampen utgör mot flodkräftan hänger nära samman med förekomsten av

signalkräftan (

Pacifastacus leniusculus). Inventeringar av insjökräftor på Gotland under 2005

och 2006 visade att signalkräftan fanns på tre lokaler. Kräftpestsvampen har dock ej

konstaterats förekomma på Gotland.

Länsstyrelsen i Gotlands län är ålagda att eliminera alla bestånd av signalkräfta på Gotland.

Kräftor är mycket svåra att utrota men erfarenheter visar att giftbehandling är mycket

effektivt. Idag finns inga insekticider vilka fungerar selektivt på kräftor varför de med

potentiell förmåga att utrota kräftor även är giftiga för andra vattenlevande evertebrater och

fiskar.

Under sensommaren 2008 behandlade Länsstyrelsen i Gotlands län två av de tre kända

signalkräftslokalerna med insekticiden deltametrin. Vid en av lokalerna (Smöjen) gjordes en

undersökning på behandlingens direkta effekter på zooplankton och bottenfauna.

Undersökningen visade att behandlingen reducerade sammansättning och abundans av såväl

zooplankton som bottenfauna, med total utslagning av de känsligaste grupperna. Under hösten

2008 behandlades Smöjen ytterligare en gång, varför det kan antas att sammansättning och

abundans ånyo påverkades. Under 2009 togs prov den 13 juni, 25 juli och 6 september på

zooplankton och bottenfauna i syfte att undersöka vilka effekter behandlingen hade påföljande

sommar. Vid provtillfället i juni fanns markanta skillnader mellan behandlade vatten och

referensvatten av såväl sammansättning som abundans hos både zooplankton som

bottenfauna. Vid provtillfället i september kvarstod en markant abundansskillnad men

sammansättningen föreföll i princip återställd.

Denna rapport konstaterar:



att återhämtningen för zooplankton, fr.a. crustacea zooplankton, förefaller skett genom en

endogen process.



att zooplanktonsamhället under påföljande sommar tenderade vara strukturerat av ett lågt

predationstryck på de större zooplanktonen.



att återkoloniseringen av de känsligare grupperna av bottenfauna i huvudsak varit en

extern process.



att bottenfaunans taxonomiska huvudgrupper förefaller vara åter.



att bottenfaunans abundans ej var återställd inom ett år efter första behandlingen.



att bottenfaunans normala dominansförhållanden ej var återställt inom ett år efter första

behandlingen.



att en deltametrinbehandling under försommaren sannolikt hade medfört en större grad av

återhämtning påföljande sommar.



att det framgår som helt klart att deltametrinbehandlingen har haft påtagliga effekter på

sammansättning och abundans av såväl zooplankton som bottenfauna fortfarande ett år

efter behandlingen.