Sammanfattning

Den här rapporten har upprätts på uppdrag av länsstyrelsen i Gotlands län. Rapporten redovisar förekomst av

bottenfauna vid 25 lokaler i 10 skilda vattendrag under maj 2004. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur

som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Många djurgrupper inom bottenfaunan har så

specifika krav på sin miljö, och på kemi-/fysikaliska förhållanden i vattnet, att de sedan länge använts som

indikatorer avseende bla försurnings- och föroreningsstatus. Bottenfaunan innehåller också ett antal arter vars

nuvarande utbredning och numerär bedömts vara hotad, sådana arter har förts upp på den så kallade rödlistan.

Utifrån de arter och djurgrupper som påträffades i de gotländska vattendragen redovisas bedömningar av

försurnings- och föroreningsstatus, försök görs också att bedöma faunistiska värden. Resultaten redovisas i form

av ”lokalfaktablad” i rapporten och i sammanfattningen nedan.

Analys av ett antal parametrar och index relaterade till bottenfauna gav följande indikationer

1. Gotländska vattendrag synes innehålla färre djurformer men fler individer än vattendrag på fastlandet

(medeltal ca 34 mot 42 djurformer resp 3500 mot 1600 individer). Sid 14-15.

2. 6 av de 25 lokalerna innehöll höga faunistiska värden, bla i form av rödlistade arter. Se även sid 47-48.

3. Bottenfaunaindex som relaterar till försurning (BpHI-a och BpHI-n) indikerar att inget gotländskt vattendrag

varit föremål för försurning.

4. Bottenfaunan i enskilda gotländska vattendrag hade låga likheter med dito i fastlandsvattendrag och ganska

höga mot dito i andra gotländska vattendrag (medel 62% mot 72% likhet i sammansättning av skilda

djurformer). Sid 17-42.

5. Bottenfaunaindex som relaterar till förorening (POEPT, ASPT och Danskt faunaindex) indikerar att

samtliga 10 gotländska vattendrag varit föremål för stark till mycket stark störning. Bottenfaunan uppvisade

således stora avvikelser från den som förväntas förekomma under ostörda förhållanden. Tabell 1.

Författarnas bedömningar och obeservationer är som följer

6. Punkt 1-4 ovan överensstämmer med vår bedömning.

7. Sannolikt skadas bottenfaunan i många Gotländska vattendrag av temporärt hög grumlighet i vattnet samt

temporär uttorkning delvis orsakade av vegetationsrensningar, utdikningar och kanalisering. Sid 44.

8. Vår bedömning är att de gotländska vattendragen är mindre störda än vad som indikeras under punkt 5 ovan.

Orsaken till att POEPT, ASPT och Danskt faunaindex felklassar gotländska vatten är att dessa index till stor

del bygger på andra djurgrupper än de som påträffats på Gotland. Det medför att gotländska vattendrag

knappast kan erhålla poängtal indikerande annat än starkt till mycket starkt störda vattenmiljöer. Ett

föroreningsindex, grundat på de djurformer som faktiskt förekommer på Gotland, skulle bättre kunna

återspegla den verkliga föroreningsgraden. I kapitlet - Ett gotländskt bottenfaunaindex? – diskuteras ett

sådant index. Sid 43-46.

Resultat och bedömningar sammanfattas i tabell 1-3 och i figur 1-4

Tabell 1. Biologiska parametrar i gotländska vattendrag år 2004. Kod anger Limnodatas lokalkod, numren i kod återfinns på

översiktskartan på sidan 12. Datum anger provtagningsdatum. AT=antal taxon och AI=antal individer. Shannon anger faunans

diversitet, ju högre värde desto jämnare fördelning av antalet individer på funna taxon. BpHI-n indikerar surhetsstatus, ju högre

värde desto lägre surhetsgrad, värden större eller lika med 2,5 anger att pH sannolikt inte understigit 5,5 vid högflöde. POEPT,

ASPT och DFI (Danskt faunaindex) indikerar graden av störning/förorening i vattendraget, ju högre värde desto mindre grad av

störning. K1 anger hur värdena ASPT/Danskt faunaindex skall tolkas enligt Bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). K2

anger samma sak men utifrån författarnas bedömning. Tabell 2. anger vad värdena i K1 och K2 betyder. BV och FV anger vår

bedömning av biotop- resp faunavärde där H anger ett högre värde än där angivelse saknas. I kolumn F anges om vi bedömer

att vattenkvaliteten/biotopförhållandena förbättrats (B) eller försämrats (S), Ny anger att lokalen inte undersökts tidigare. I

kolumn R anges hotkategorin för den mest hotade art som påträffades i lokalen där VU betyder sårbar art och DD att

kunskapsbrist råder (se även tabell 3). Gulmarkerade koder visar lokaler som vi anser har ett särskilt högt naturvärde.

Kod Datum Vattendrag AT AI Shannon BpHI-n POEPT ASPT DFI K1 K2 F BV FV R

GO39 2004-05-24 Burgsviksån 28 2902 2,12 2,73 28 3,75 3 5/5 2-3 S H VU

GO70 2004-05-25 Snoder å 43 1413 1,95 3,04 7 4,33 3 5/5 1-2

GO42

2004-05-24 Snoder å 54 8367 1,79 3,44 12 4,41 3 5/5 1-2 S H H

GO31 2004-05-25 Snoder å 42 16526 0,74 3,86 11 4,40 3 5/5 3

GO29 2004-05-27 Idå 36 3472 2,38 2,71 22 4,57 3 4/5 2 H

GO77 2004-05-27 Idå 26 1910 1,98 3,71 22 4,13 3 5/5 3 S DD

GO60 2004-05-27 Idå 44 2508 2,24 3,37 42 4,60 3 4/5 2-3 H DD

GO93 2004-05-27 Lummelundaån 46 3954 1,94 3,45 20 4,79 4 4/4 2-3 Ny

GO92

2004-05-26 Lummelundaån 32 2799 1,91 3,61 5 5,00 4 4/4 1-2 Ny H H VU

GO88 2004-05-26 Ireå 31 5947 0,86 3,42 36 4,62 4 4/4 2 H

5

Kod Datum Vattendrag AT AI Shannon BpHI-n POEPT ASPT DFI K1 K2 F BV FV R

GO25 2004-05-26 Ireå 27 6544 1,60 3,68 3 4,67 3 4/5 3-4 B

GO26

2004-05-26 Ireå 36 2680 1,97 4,08 27 4,75 5 4/3 2-3 H H DD

GO80 2004-05-26 Vägumebäcken 30 12128 0,97 3,71 5 4,27 3 5/5 3-4 H DD

GO81 2004-05-25 Vägumebäcken 24 1903 1,64 3,33 18 4,08 3 5/5 3 B DD

GO59

2004-05-27 Dalhemsån 37 3764 2,18 4,56 22 5,32 5 3/3 2 B H H VU

GO91 2004-05-27 Dalhemsån 39 1155 2,86 3,75 18 4,39 4 5/4 3 Ny

GO90 2004-05-27 Gothemån 36 1190 2,08 3,48 23 4,14 3 5/5 3 Ny

GO9

2004-05-25 Gothemån 43 2388 1,91 4,00 31 4,74 4 4/4 3 B H H

GO73 2004-05-25 Storsundsån 36 4697 1,72 2,96 43 4,57 3 4/5 1-2 H

GO74

2004-05-25 Storsundsån 45 11747 1,55 3,34 16 5,03 3 4/5 1-2 H H

GO68 2004-05-25 Närkån 50 7276 1,79 3,42 15 4,57 3 4/5 2-3 B H DD

GO43 2004-05-25 Närkån 45 6469 2,02 3,24 5 4,35 3 5/5 3 B H

GO33 2004-05-25 Närkån 18 180 1,88 2,50 3 3,82 3 5/5 4 S

GO67 2004-05-24 Halorån 38 2195 2,09 2,65 25 4,05 3 5/5 3-4

Tabell 2. Betydelsen av klasserna i kolumn K1 och K2 i tabell 1 (efter Naturvårdsverket, 1999).

Klass Betydelse

1 Inga eller obetydliga effekter av störning

2 Måttliga effekter av störning

3 Tydliga effekter av störning

4 Starka effekter av störning

5 Mycket starka effekter av störning

Tabell 3. Rödlistade arter som vid något tillfälle påträffats i de gotländska vattendrag som undersöktes år 2004. Numren efter

landskapsbeteckningen i kolumn Kod återfinns på översiktskartan på sidan 12. Se även kapitlet Notiser avseende några

rödlistade arter på sid 47-49 för vidare diskussion. Hotkategori enligt Gärdenfors (2000).

Kod Provtagningsdatum

Vattendrag Rödlistad art Hotkategori Antal

individer

GO26 1991-05-21 Ire å

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 4

GO26 2004-05-26 Ire å

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 1

GO39 2004-05-24 Burgsviksån

Velia saulii Tamanini, 1947 VU (Sårbar) 1

GO59 1991-05-22 Dalhemsån

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 3

GO59 2004-05-27 Dalhemsån

Astacus astacus (Linnaeus, 1758) VU (Sårbar) 1

GO59 2004-05-27 Dalhemsån

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 5

GO60 1991-05-22 Idå

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 3

GO68 1995-05-11 Närkån

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 18

GO68 2004-05-25 Närkån

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 2

GO77 1995-05-13 Idå

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 22

GO80 1995-05-13 Vägumebäcken

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 10

GO80 2004-05-26 Vägumebäcken

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 2

GO81 1995-05-13 Vägumebäcken

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 1

GO92 2004-05-26 Lummelundaån

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 DD (Kunskapsbrist) 4

GO92 2004-05-26 Lummelundaån

Crunoecia irrorata (Curtis, 1834) VU (Sårbar) 1

Anmärkning: Flera nyfynd har gjorts av arten

Tinodes pallidulus McLachlan, 1878 i hotkategori DD (Kunskapsbrist) på såväl fastlandet som

på Gotland. Flera av fynden härrör från förorenade vatten och det är tveksamt om arten skall stå kvar på rödlistan. Förekomst av denna art

har inte påverkat vår bedömning av naturvärde i tabell 1.

Tabell 1. Forts.

6

Figur 1. Rödlistade arter som påträffades i gotländska vattendrag maj 2004. Hotkategori enligt Gärdenfors (2000). Se också

sidan 47-49.

Velia saulii

Tamanini, 1947, från lokal GO39 i Burgsviksån 2004-05-24. De få

svenska fynden av arten härrör uteslutande från Gotland.

Hotkategori VU (Sårbar)

Mörk bäcklöpare

Hemiptera (Skinnbagge)

Tinodes pallidulus

McLachlan, 1878

Hotkategori DD (Kunskapsbrist)

Trichoptera (Nattslända)

Astacus astacus

(Linnaeus, 1758)

Hotkategori VU (Sårbar)

Flodkräfta

Lepidostoma hirtum

som är snarlik

Crunoecia irrorata

(Curtis, 1834)

Hotkategori VU (Sårbar)

Trichoptera (Nattslända)

7

Figur 2. Några relativt föroreningskänsliga arter som påträffats på Gotland och som troligen kan utgöra stommen till ett

gotländskt bottenfaunabaserat föroreningsindex. FOI anger föroreningsindex som löper från 1 till 5 där 1 anger mycket

föroreningståliga djurformer och 5 mycket renvattenkrävande former. FOI 3 har tilldelats arter som kräver tämligen rent vatten.

Arter med FOI 4 återfinns normalt endast i måttligt påverkade vatten. Flertalet föroreningskänsliga arter kan dock påträffas i

forsande/strömmande väl syresatta partier i förorenade vatten. (Se Degerman & al. (1994) avseende FOI-index). Se även sidan

46.

Lepidostoma hirtum

(Fabricius, 1775)

Trichoptera (Nattslända)

FOI 3

Leptophlebia vespertina

(Linnaeus, 1758)

Ephemeroptera (Dagslända)

FOI 3

Heptagenia fuscogrisea

(Retzius, 1783)

Ephemeroptera (Dagslända)

FOI 3

Siphlonurus aestivalis

(Eaton, 1903)

Ephemeroptera (Dagslända)

FOI 4

Wormaldia subnigra

McLachlan, 1865

Trichoptera (Nattslända)

FOI 4

Agapetus ochripes

Curtis, 1834

Trichoptera (Nattslända)

FOI 3

8

Figur 2 forts. Några relativt föroreningskänsliga arter som påträffats på Gotland och som troligen kan utgöra stommen till ett

gotländskt bottenfaunabaserat föroreningsindex. FOI anger föroreningsindex som löper från 1 till 5 där 1 anger mycket

föroreningståliga djurformer och 5 mycket renvattenkrävande former. FOI 3 har tilldelats arter som kräver tämligen rent vatten.

Arter med FOI 4 återfinns normalt endast i måttligt påverkade vatten. Flertalet föroreningskänsliga arter kan påträffas i

forsande/strömmande väl syresatta partier i förorenade vatten. (Se Degerman & al. (1994) avseende FOI-index). Se även sidan

46.

Figur 3. Exempel på några insektsfamiljer som anses kräva rent vatten. Familjerna, som är allmänt förekommande på fastlandet

även i tämligen förorenade vattendrag har inte påträffats på Gotland. Troligen är det främst invandringshistorik och inte

föroreningsgrad som är orsak till att de inte påträffats i gotländska vatten. BMWP (ASPT) anger hur föroreningskänslig/känsligt

för störning insektsfamiljen är, indexet löper från 1 till 10 där 1 anger mycket toleranta djur och 10 mycket störningskänsliga djur.

Se Armitage & al. (1983), Hellawell (1986) samt Naturvårdsverket (1999) avseende BMWP och ASPT. Se även sidan 43.

Ephemerellidae

Dagslända (”Mosskrypare”)

BMWP 10

Perlodidae

Bäckslända (”Vattenpärlor”)

BMWP 10

Rhyacophilidae

Nattslända (”Knottjägare”)

BMWP 7

Centroptilum luteolum

(Müller, 1776)

Dagslända

FOI 3

Oulimnius tuberculatus

(Müller, 1806)

Skalbagge (Bäckbagge)

FOI 3

Gammarus pulex

(Linnaeus, 1758)

Kräftdjur (Sötvattensmärla)

FOI 3 (2)

9

Figur 4. Karaktärsarter i gotländska vatten. 1) Gråsugga (endast

Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758)), 2) Bäckslända (endast

Nemoura cinerea

(Retzius, 1783)), Snäckor (främst Radix balthica coll), 4) Maskar (Oligochaeta), 5) Ärtmusslor (Pisidium), 6)

Svidknott (Ceratopogonidae), 7) Fjädermyggslarver (Chironomidae främst Tanytarsini), 8) Slamsländor (främst

Caenis luctuosa

(Burmeister, 1839)), 9) Sötvattensmärlor (Endast

Gammarus pulex (Linnaeus, 1758) år 2004), 10) Iglar (främst Erpobdella

octoculata

(Linnaeus, 1758)), 11) Bäckbagge (endast Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) ), 12) Nattsländor (främst

Limnephilus lunatus

Curtis, 1834), 13) Knottlarver (Simuliidae), 14) Musselkräftor (Ostracoda), 15) Skinnbaggar (främst Sigara

striata

(Linnaeus, 1758)) och 16 trollsländor (främst Coenagrion).

3

1

10

16

15

14

12

5

11

13

9 8

7