Sammanfattning

Systemekologiska Institutionen vid Stockholms Universitet utför årligen, på uppdrag av Länsstyrelsen

på Gotland och Naturvårdsverket/Havs och Vattenmyndigheten, insamling och taxonomisk

bestämning av bottenfauna inom det nationellt

‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet

för bottenfauna i Egentliga Östersjön. Öster om Gotland undersöks två områden

avseende mjukbottensfauna för bedömning av miljöstatus. De två områdena är uppdelade i ett

regionalt kluster benämnt REG När och ett nationellt kluster benämnt NAT När. I denna rapport

redovisas förändringen mellan och inom dessa två områden under åren 2007 till 2011. Syftet med

programmet är att påvisa långsiktiga och storskaliga förändringar av referensområden i Egentliga

Östersjön som en effekt av främst övergödning och syrebrist i bottenvattnet samt att undersöka den

biologiska mångfalden på mjukbottnarna.

Förutom de ovan nämnda undersökningarna provtogs under 2011 tre områden (Slite, Klintehamn

och Fårösund). Provtagningen i dessa områden gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen på Gotland och

ligger utöver det nationellt

‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet. De tre områdena

har tidigare undersökts åren 2006 och 2008.

Undersökningarnas primära mål är att bedöma den ekologiska statusen enligt EU:s vattendirektiv

med hjälp av Benthic Quality Index (BQI). De båda klustren inom det nationellt

‐regionalt samordnade

miljöövervakningsprogrammet uppvisar endast mindre variationer i BQI mellan åren. Detsamma

gäller för undersökningarna av områdena utanför Slite och Klintehamn. För alla dessa områden

bedöms den ekologiska statusen avseende bottenfauna som god. Området utanför Fårösund når

däremot endast otillfredsställande status år 2011. Detta är en försämring från tidigare

undersökningar.

BQI tar hänsyn till artsammansättning och individantal av respektive art/taxa. Olika taxa tilldelas olika

känslighetsvärden baserat på deras tålighet mot främst syrebrist. Förändringen av status, till det

sämre, för området utanför Fårösund beror till stor del på en ökning av andelen Chironomidae

(fjädermyggslarver). Dessa har det lägsta känslighetsvärdet (1) och uppgår till ca. 30 % av den totala

abundansen.

Den tydligaste förändringen på artnivå inom de nationellt

‐regionalt samordnade programmets

kluster är en kraftig ökning av havsborstmasken

Marenzelleria spp., som är relativt ny för Östersjön.

Släktet Marenzelleria förekommer nu i hela Östersjön. I REG När har Marenzelleria år 2011 ökat

dramatiskt i abundans, medan en mer gradvis ökning över tid har skett i NAT När. En närbesläktad

havsborstmask,

Pygospio elegans, av samma familj (Spionidae) uppvisar också ett anmärkningsvärt

högt individantal i årets undersökning i området utanför Klintehamn.

Slutsatserna från årets undersökningar är att området utanför Fårösund ej uppnår acceptabel status,

då det endast når otillfredsställande status. De övriga områdena utanför Klintehamn och Slite, samt

klustren REG När och NAT När inom det nationellt

‐regionalt samordnade miljöövervakningsprogrammet,

visar relativt stabila värden över gränsen till god status.