Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tidsseriesjöar i Jönköpings länTillstånd och utveckling 1983-2003
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Responsible organisation
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Undersökningarna av referenssjöar (tidsseriesjöar) startades 1983/84 av Naturvårdsverket, bland

annat för att följa försurningsutvecklingen och ge referensmaterial till kalkningsverksamheten

och landsomfattande sjöinventeringar. Senare har syftet med undersökningarna utökats och numer

representerar både sjöar och undersökningsprogram ett bredare referensområde med data på

näringsämnen, ljusförhållande, syrgasförhållande, planktiska alger, bottenfauna och fisk.

Sedan 1995 bedriver även länsstyrelsen övervakning av sjöar med delvis samma programstruktur

och syften som gäller nationellt.

Aktuell rapport innehåller en sammanställning och utvärdering av fysikaliska, kemiska och

biologiska resultat som analyserats till och med 2003. Rapporten innefattar totalt sjutton sjöar

varav sju ligger inom länets gränser, övriga ligger delvis eller helt i omkringliggande län. Åtta av

de sjutton sjöarna ingår i det nationella referensprogrammet medan övriga ingår i regionala referensprogram.

Sjöarnas avrinningsområden utgörs främst av barrskog med inslag av våtmark och öppen

mark/jordbruksmark. Karaktären hos avrinningsområdena gör att vattnet i flertalet sjöar är måttligt

till starkt färgat med måttligt till mycket litet siktdjup. Näringshalten i sjöarna är låga till

måttligt höga med undantag för enstaka sjöar som har en högre näringshalt.

Många av referenssjöarna har ett naturligt svagt surt till surt vatten med svag buffertkapacitet

vilket gör dem känsliga för belastning av försurande ämnen. Den svaga buffertkapaciteten beror

på tillförseln av organiska syror från de skogsdominerande avrinningsområdena, att jordlagren

är tunna och att berggrunden är svårvittrad.

De låga näringshalterna ger en liten tillväxt av växt- och djurplankton, enstaka sjöar inom

referensprogrammet bedöms dock ha stor till mycket stor biomassa. Fisksamhällena utgörs främst

av abborre, mört och gädda men även sik och braxen förekommer.

Tabell 1. Trender för de ämnen som undersökts. N anger totalantalet sjöar.

Parameter N Oförändrad Ökande Minskande

tot-N 17 10 3 4

tot-P 17 14 1 2

TOC 17 13 4 0

Siktdjup 17 9 1 7

Absorbans 17 5 12 0

pH 17 16 1 0

Alkalinitet 17 11 3 3

Konduktivitet 17 3 0 14

Klorid 17 8 1 8

Kalium 17 17 0 0

Natrium 17 12 3 2

Kalcium 17 5 0 12

Magnesium 17 11 0 6

Sulfat 17 1 1 15

Algbiomassa 11 4 5 2

Blågrönalger 11 8 3 0

Klorofyll 10 4 6 0

TIDSSERIESJÖAR I JÖNKÖPINGS LÄN – TILLSTÅND OCH UTVECKLING 1983-2003

3

I Tabell 2 redovisas en sammanställning av sjöarnas tillstånd med avseende på de parametrar

som har undersökts. Bedömningarna är gjorda på medelvärde för treårsperioden 2001-2003. För

en närmare förklaring till de olika klassernas innebörd se (Tabell 6)

Tabell 2. Tillståndsbedömningen av sjöarnas miljökvalitet är gjord enligt Naturvårdsverkets

Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag”.

Klass

1

Klass

2

Klass

3

Klass

4

Klass

5

Fiolen

Fjärasjön

Försjön

Hagasjön

Hagserydssjön

Harasjön

Hojagöl

Holmeshyltasjön

Hökesjön

Klintsjön

Mossjön

Skärlen

St. Lummersjön

St. Skärsjön

Tångerdasjön

Vrången

Älgarydssjön

Kemi

Totalfosfor

Totalkväve

TOC

Syrehalt

Absorbans

Siktdjup

Alkalinitet

pH

Planktiska alger

Biomassa

Klorofyll

Biomassa blågrönalger

Bottenfauna

BQI-index

O/C index

ASPT index

Diversitets index

Danskt fauna index

Surhets index

Fisk

Antal arter

Artsdiversitet

Biomassa

Antal

Andel piscivore

Samlat index

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , p. 161
Series
Meddelande ; 2005:13
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Freshwater, Vattendrag trendstationer
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2003ISRN: LSTY-F-M—05/rapportnummer--SEOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2003DiVA, id: diva2:764385
Available from: 2014-11-19 Created: 2014-11-19 Last updated: 2015-08-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1807 kB)58 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1807 kBChecksum SHA-512
fcb145f0c72446a0c52a2d303404cd5f142866e7a8796d6fa749b799c0dfc46077b43bde2d41a458008ad179ab167857c93e86925a7f49697543e3eec8c744d1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 58 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 136 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf