Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Stormusselprojektet 2001: UTVECKLING AV METODIK OCH UNDERSÖKNINGSTYP -  BESKRIVNING AV HABITATVAL-FÖREKOMST I FEM LÄN I SÖDRA SVERIGE
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Executive, Naturhistoriska riksmuseet, NRM.
Responsible organisation
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Mål med stormusselprojektet

Huvudmålet med detta projekt är att ta fram förslag

på lämpliga undersökningstyper för övervakning

av målarmusslor och dammusslor. Ett delmål

är att utröna i vilka sötvattensmiljöer de tre arterna

av dammusslor respektive de tre arterna av

målarmusslor förekommer. Arbetet har också gett

mycket värdefull kunskap om stormusslornas förekomst

och status i de undersökta länen.

Undersökta arter

Undersökningarna har koncentrerats till lokaler

med de nationellt rödlistade arterna tjockskalig

målarmussla,

Unio crassus [starkt hotad (EN),

även upptagen i Natura 2000

] samt flat dammmussla

Pseudanodonta complanata

[missgynnad

(NT)

]. Flodpärlmusslan [sårbar (VU), samt Natura

2000 art

] är idag den mest kända av de totalt

åtta i Sverige förekommande större arterna av

sötvattensmusslor. Flodpärlmusslan är nationellt

sett väl undersökt och ägnades därför mindre intresse

i detta arbete. De övriga sju omfattar:

Unio

(målarmusslor, tre arter),

Anodonta/Pseudanodonta

(dammusslor, tre arter) och

Dreissena polymorpha

(vandrarmussla). De arter som undersökts

listas i Tabell 1 nedan.

Tabell 1. Undersökta arter i stormusselprojektet.

Vetenskapligt namn Svenskt namn

Margaritifera margaritifera

Flodpärlmussla

Unio pictorum

Allmän målarmussla

Unio tumidus

Spetsig målarmussla

Unio crassus

Tjockskalig målarmussla

Anodonta anatina

Allmän dammussla

Anodonta cygnea

Stor dammussla

Pseudanodonta complanata

Flat dammussla

Undersökningarnas omfattning

Undersökningarna har genomförts i fem län (Södermanland,

Östergötland, Kalmar, Jönköping

och Skåne). Totalt har 56 lokaler i vattendrag

samt 32 lokaler i sjöar undersökts. Fältarbetet har

utförts av Jakob Bergengren med assistans av personal

från länsstyrelserna i de berörda länen. Planeringen

av arbetet och analysen av materialet har

utförts i samarbete med Stefan Lundberg från

Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Ted

von Proschwitz vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

Utveckling av metodik och

framtagande av ny

undersökningstyp

Vid metodutvecklingen har undersökningar av lokaler

med tjockskalig målarmussla (

U. crassus)

och flat dammussla (

P. complanata) prioriterats,

men även lokaler med de andra musselarterna har

undersökts. Nedan beskrivs föreslagna undersökningsmetoder

i sjöar respektive vattendrag.

Metodik i sjöar

Att undersöka ett musselbestånd i en sjö är svårare

än att arbeta på en avgränsad sträcka i ett vattendrag.

Att skaffa sig en total uppfattning om ett

musselbestånd, inte sällan med förekomst av flera

arter, i en sjö är arbetsmässigt tidskrävande. Den

ofta skiftande karaktären när det gäller bottensubstrat,

bottenvegetation och djupförhållanden gör

det omöjligt att undersöka en hel sjö.

Följande metoder föreslås att användas i sjöar:

􀀀

Undersökning med vattenkikare i sjöars

in- och utlopp.

Dessa är lätta att avgränsa

och undersöks och övervakas i ett första skede

då de ofta hyser flest arter. Kvalitativ och

kvantitativ övervakning.

􀀀

Linjetaxering används om förhållandena

medger (siktdjup, bottenförhållanden mm).

Denna metod medger övervakning av en avgränsad,

subjektivt vald, sträcka. Kvalitativ

och kvantitativ övervakning. Särskilda ansträngningar

skall alltid göras för att finna

ju

S

t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

12

venila musslor, då dessa indikerar att populationen

reproducerar sig.

􀀀

Luttnerräfsa används om förhållandena är

så svåra att ingen av ovanstående metoder

fungerar. Inventering med Luttnerräfsa ger

enbart en kvalitativ uppfattning om musselfaunan.

Metodik i vattendrag

Att undersöka ett musselbestånd i ett vattendrag

är ofta, men inte alltid, lättare än undersökningar i

en sjö. Följande metoder föreslås att användas vid

undersökningar av stormusslor i vattendrag:

􀀀

Undersökning med vattenkikare. Om vattendraget

är relativt grunt, vadbart och siktförhållandena

goda, är det ofta möjligt att använda

en något modifierad variant av den befintliga

metodiken för undersökning av flodpärlmussla.

De förekommande arterna räknas

separat för att en populationsuppskattning för

respektive art ska kunna göras. Vid användande

av flodpärlmusselmetodiken skall 15

lokaler avgränsas och noggrant undersökas.

Särskilda ansträngningar skall alltid göras för

att finna juvenila musslor, då dessa indikerar

att populationen reproducerar sig.

􀀀

Fridykning. Om vattendraget innehåller

sträckor som är svåra att undersöka (stort

vattendjup, dåliga siktförhållanden, höga

strandbrinkar etc.), är undersökning med

vattenkikare inte möjligt. I dessa fall rekommenderas

fridykning. Denna metod är kvalitativ

och semikvantitativ. En fördel med fridykning

är att sökandet efter juvenila musslor

blir effektivare.

􀀀

Luttnerräfsa. Används då förhållandena är

sådana att ingen av de båda ovanstående

metoderna kan användas (obefintligt siktdjup,

låg vattentemperatur). Metoden ger enbart en

kvalitativ bild av musselfaunan.

Stormusslornas habitatval

I Stormusselprojektet har musslornas val av habitat

undersökts genom att typ av bottensubstrat

samt vattendjup noterats för varje lokal under inventeringen.

Undersökningarna har utförts på en

avgränsad sträcka (en lokal) i ett vattendrag eller

inom ett bestämt område (en lokal) i en sjö.

Bottensubstrat – Vattendrag

Stormusslornas val av bottensubstrat i vattendragen

kan sammanfattas i följande punkter:

􀀀

Mjäla/ler dominerar som det mest prefererade

substratet för samtliga arter.

􀀀

De subdominerande substraten består till stor

del av grövre material huvudsakligen grus.

􀀀

Det substrat som uppvisar högst frekvens på

lokalerna är grus/fin sten/grov sten. Detta är

logiskt då dessa fraktioner är de mest förekommande

i vattendrag överlag.

Bottensubstrat – Sjöar

Arternas val av bottensubstrat i sjöar kan sammanfattas

i följande punkter

􀀀

Mjäla/ler dominerar, liksom i vattendragen,

som det mest prefererade substratet. Detta

gäller samtliga arter utom den allmänna

dammusslan (

A. anatina). Denna tycks föredra

sand som bottensubstrat.

􀀀

De subdominerande substraten består till

största delen av fraktioner med sand och fin

sten.

􀀀

Det bottensubstrat som uppvisar högst frekvens

på lokalerna är findetritus. Detta är logiskt

eftersom findetritus är det dominerande

substratet i sjöar med kraftig sedimentation.

Djupintervall – Vattendrag

Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

vattendrag kan sammanfatts i följande

punkter:

􀀀

Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

i liten utsträckning, både mellan de olika

arterna samt mellan de olika vattendragen.

􀀀

Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

finns på de grundare (strömmande) partierna i

de undersökta vattendragen. Medeldjupet för

arten var 0,55 m.

􀀀

Den stora dammusslan (A. cygnea) finns oftare

på djupare (lugnflytande) partier och förekommer

på ett medeldjup av 0,75 m.

􀀀

Övriga arter har förekomster i djupintervallet

0,55 - 0,75 m.

Anmärkning: i vattendragen undersöktes stormusslornas

utbredning ner till ca 3 meters djup.

Djupintervall – Sjöar

Arternas förekomst i olika djupintervall i undersökta

sjöar kan sammanfatts i följande punkter

:

􀀀

Medeldjupet som arterna återfanns på varierade

i större utsträckning i sjöarna än i vattendragen.

􀀀

De två arter av målarmusslor (U. pictorum

och

U. tumidus) som förekom i sjöarna fanns

S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

13

på större djup än de tre undersökta dammusselarterna.

􀀀

Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

förekom på störst djup (medeldjup 1,5 m)

medan den stora dammusslan (

A. cygnea)

fanns på ett medeldjup som enbart var 0,55

m. Här bör dock beaktas att endast sex respektive

åtta lokaler ligger till grund för detta

påstående.

Anmärkning: i sjöarna undersöktes stormusslornas

utbredning ner till ca 4 meters djup.

Stormusslornas utbredning och

förekomst skiftar

Stormusselfynd – totalt sett

Den allmänna dammusslan (

A. anatina) visade sig

vara den vanligaste arten och hittades på flest lokaler

(Tabell 2). Flodpärlmusslan (

M. margaritifera),

som ej var prioriterad i detta projekt då den

tidigare varit föremål för många undersökningar,

hittades endast på fem lokaler (Tabell 2).

Tabell 2. Stormussellokaler i respektive län (D = Södermanland, E = Östergötland, , H = Kalmar, F = Jönköping, M = Skåne).

Fynd Län

Vetenskapligt namn Svenskt namn Samtliga fyndlokaler D E H F M

M. margaritifera

Flodpärlmussla 5 0 1 0 1 3

U. pictorum

Allmän målarmussla 13 2 3 2 0 6

U. tumidus

Spetsig målarmussla 40 6 12 9 4 9

U. crassus

Tjockskalig målarmussla 24 6 3 5 1 9

A. anatina

Allmän dammussla 52 3 11 9 16 13

A. cygnea

Stor dammussla 21 2 5 4 6 4

P. complanata

Flat dammussla 10 4 3 1 0 2

Totalt antal undersökta lokaler:

88 9 15 16 25 23

Sjö eller vattendrag?

Det är svårt att jämföra antalet fynd från de olika

länen med varandra då antalet undersökta sjöar

och vattendrag varierar både inom och mellan länen.

Vid undersökningen kunde de olika arternas

förekomst i sjöarna och vattendragen visas generellt.

Utifrån hela inventeringsunderlaget kan följande

slutsatser dras (Tabell 3):

􀀀

Tjockskalig målarmussla (U. crassus) (och

flodpärlmussla) påträffades enbart i vattendrag.

􀀀

Stor dammussla (A. cygnea) förekommer

främst i sjöar. Arten påträffades enbart i 8

vattendrag.

􀀀

Flat dammussla (P. complanata) förekommer

främst i vattendrag. Den påträffades endast i

2 sjöar.

􀀀

Spetsig målarmussla (U. tumidus), allmän

målarmussla (

U. pictorum) och allmän dammussla

(

A. anatina) förekommer lika ofta i

sjöar som i vattendrag.

Tabell 3. Förekomst av arterna i sjöar och vattendrag i hela materialet i absolut och relativ (

%) frekvens.

Sjö eller Vattendrag (antal) Antal %

Vetenskapligt namn Svenskt namn Lokaler Sjöar Vattendrag Sjöar Vattendrag

M. margaritifera

Flodpärlmussla 5 0 5 0 100

U. pictorum

Allmän målarmussla 13 6 7 46 54

U. tumidus

Spetsig målarmussla 40 21 19 52 48

U. crassus

Tjockskalig målarmussla 24 0 24 0 100

A. anatina

Allmän dammussla 52 24 28 46 54

A. cygnea

Stor dammussla 21 13 8 62 38

P. complanata

Flat dammussla 10 2 8 20 80

S t o r m u s s e l p r o j e k t e t 2 0 0 1 , D e l 1

14

Studerar man materialet länsvis visar sig följande

intressanta resultat:

􀀀

Den spetsiga målarmusslan (U. tumidus) dominerade

i sjöarna i Skåne och Östergötlands

län.

􀀀

Den allmänna målarmusslan (U. pictorum)

förekom främst i vattendrag i Södermanlands

län men även i sjöar i Skåne län.

􀀀

Den tjockskaliga målarmusslan (U. crassus)

förekom enbart i vattendrag. De flesta förekomsterna

konstaterades i Skåne och Södermanland.

􀀀

Den allmänna dammusslan (A. anatina) förekom

i alla typer av undersökta vattenmiljöer

men i Jönköpings län dominerade förekomster

i sjöar.

􀀀

Den stora dammusslan (A. cygnea) förekom i

både sjöar och vattendrag. I Kalmar län dominerade

den dock i vattendragen.

􀀀

Den flata dammusslan (P. complanta) påträffades

framför allt i vattendrag. De flesta förekomsterna

konstaterades i Södermanlands

län. I Jönköpings län hittades inga exemplar

av arten över huvudtaget.

Mycket värdefull kunskap inför

framtiden

En mycket värdefull del i projektet är den kunskap

som samlats in om stormusselarterna. Kunskapen

om arternas utbredning och habitatval har

ökat väsentligt. I stort sett allt undersökningsmaterial

är nytt. Den inhämtade kunskapen om arterna

och en ny operativ övervakningsmetod kommer

i framtiden att vara viktig t.ex. vid rapportering

till EU gällande bevarandestatus för den

tjockskaliga målarmusslan. De nya kunskaperna

bör även leda till att naturvårdsåtgärder kan utformas

effektivare i arternas habitat.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 129 p.
Series
Meddelande, 2002:19A
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2002OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2002DiVA: diva2:764383
Available from: 2014-11-19 Created: 2014-11-19 Last updated: 2015-07-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6550 kB)43 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6550 kBChecksum SHA-512
acb4cb6e7f45a550d7c1912d453ed10df939cd0322d92fc3c0cc11e2e61190506265d48c0a0ac5fcf9033c09c6692f15c617492d3160c1f2d285f332b1f94d41
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen i Jönköpings länNaturhistoriska riksmuseet, NRM
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 43 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 60 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf