Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Guide för övervakning a vundervattensvegetation: Utvecklingsprojekt inom regional miljöövervakning
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Responsible organisation
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

Inventering av undervattensvegetation bedrivs på många fronter i Sverige och det finns flera

metoder. Handboken för miljöövervakning innehåller en övervakningsmetod för undervattensväxter.

Basinventerings- och uppföljningsmanualer för skyddade områden anger

egna metoder. I havet används ytterligare andra metoder för övervakning av marin vegetation.

Dessa finns också beskrivna i handboken för miljöövervakning och i basinventeringsmanualer

för marina habitat. Inom åtgärdsprogram för hotade arter finns ytterligare

metoder beskrivna med syfte att inventera specifika arter eller artgrupper.

1. hel sjö inventeras översiktligt med scanning, filmning, vattenkikare från båt etc ger

- artlista för sjön

- indelning i biotoper

- lämpliga övervakningslokaler

2. lokaler väljs slumpvis eller inom områden som i den översiktliga inventeringen visat sig hysa intressant

vegetation

3. täckningsgrad och maxdjupsutbredning mäts genom utläggning av rutor och ev band längs

transekter

-

artlista för lokalen

-

frekvens på olika djup

-

maxdjupsutbredning

Figur 1. Principskiss över sjö, den streckad linje visar översiktlig inventering och den minde rektangeln

en utvald lokal med utlagda transekter.

Förändring av Handboksmetoden

Handboken för miljöövervakning bör vara en samlingsplats för metoder för miljöövervakning

av undervattensvegetation. Det krävs mer än en metod och ambitionsnivå p g a att

sjöar och växtsamhällen ser olika ut och en enda metod täcker inte behovet. Handboksmetoden

bör då skrivas om enligt följande punkter:

Ändringar:

- Dykning läggs till som observationsmetod (idag står endast undervattensfotografering med

hjälp av dykare med som metod)

- Skalan som ska användas bör vara den 7-gradiga skalan från basinventeringen

- Rutstorleken sätts till 1*1 m (Tobiasson 2000)

- Djupintervallen ändras från 0,25/0,5 m till 1,0 m

- Djup mäts med decimeter-noggrannhet

- Inventeringsprotokollet ersätts med det liggande protokollet från basinventeringsmanualen

Tillägg:

- Översiktlig inventering beskrivs som en metod för att leta lokaler om det av någon anledning

inte lämpar sig att slumpa ut lokaler

- Förklara att summan av täckningsgraden av arterna i en ruta kan bli >100 % eftersom växterna

växter i flera lager

- Bilaga innehållande Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om dyksäkerhet

Borttagning:

- Mätning av ”över ytan uppstickande växtdelar”

Statistiken är inte utredd inom detta projekt, t ex hur många rutor som behövs och hur de

ska läggas ut.

Metodguide

Det behövs en metodguide eller -nyckel som man kan följa för att hitta rätt metod för just

den sjön man ska inventera. Följande projekt har haft som syfte att utveckla en sådan nyckel.

I tabellen nedan sammanfattas de metoder som finns beskrivna i olika inventeringsmetoder

för sötvatten och i vilken typ av sjöar som de är lämpliga. Sjöar skiljer sig åt i djup,

ljusförhållanden, vattenkemi, artsammansättning och exploateringstryck så även förhållandet

för växterna i två sjöar nära varandra kan vara olika.

Det är viktigt att ha syftet klart för sig när man planerar sin undersökning och att man funderar

på om det ska vara uppföljningsbart. När det handlar om miljöövervakning är det viktigt

att metoden är uppföljningsbar och inte personberoende. Metodbeskrivningen måste

därför vara lätt att följa och det ska inte krävas alltför specialiserade kunskaper för att

genomföra undersökningen.

Följande tabell är en guide till vilka metoder man kan använda beroende på sjötyp, Tabell 1.

Gränsdragningen mellan sjötyperna ska ses som en fingervisning och inte absoluta tal. De

bygger på erfarenhet i fält beträffande sjöstorlek och bottentyp (Carlsson 2006, Olsson

2006b m fl). Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 1999 står för bedömningen beträffande

siktdjup och näringshalt. I tabellen inkluderas inte ekonomiska resurser som en

urvalsfaktor.

Tabell 1.

Sammanfattande tabell över sjötyper och vilka makrofytövervakningsmetoder som

fungerar bäst i respektive typ. Om metoden är kvantitativ anges detta i den övre kolumnen med

ett +, semikvantitativ anges med (+) och enbart kvalitativ anges med -. Rekommenderad metod

för olika sjötyper anges i en tregradig skala. Ett X om metoden är lämplig, om metoden fungerar

men inte är optimal anges detta med (X) och om metoden är inte fungerar i den här typen av sjö

markeras detta med 0.

Kvantitativ +/(+)/- + + (+) (+) (+) + + + - -

Sjötyper

Inventeringsmetod

Dykning

Snorkling

Filmning

Kratta

Luther-räfsa

Vattenkikare

Frekvens

(Rutor)

Band

Översiktlig

scanning m

dykare

Översiktlig

scanning m

vattenkikare

från båt

Mindre sjö (<5 km

2,

strandlinje < 1 mil)

X X X X X X X X (X) X

Stor sjö (>5 km

2,

strandlinje > 1 mil)

X X X X X X X X X (X)

Storblockig eller på

annat sätt oregelbunden

botten

X X (X) X (X) 0 X X 0 X

Relativt slät botten X X X X X X X X X X

Näringsfattig sjö (<25

-30 μg P/l)

X X X 0 X X X X X X

Näringsrik sjö

(>25-30 μg P/l)

0 0 0 X X 0 (X) 0 0 (X)

Maxdjup >siktdjupet X X X X X X X X X X

Maxdjup <siktdjupet (X) X X X X X X X X

Stort siktdjup

(>2,5 m i aug)

X X X X X X X X X X

Litet siktdjup

(<2,5 m i aug)

(X) X (X) X X (X) X (X) (X) (X)

INLEDNING

8

Inledning

Makrofytövervakning i sjö

Place, publisher, year, edition, pages
2007. , 110 p.
Series
Meddelande, ISSN 1101-9425 ; 2007:10
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-2000ISRN: LSTY-F-M—07/10 --SEOAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-2000DiVA: diva2:764378
Available from: 2014-11-19 Created: 2014-11-19 Last updated: 2015-07-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6176 kB)48 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6176 kBChecksum SHA-512
65924b377abaabc88bf251f0763ad4339359956749738012c4752da68b8ed2f592f716670362cbf77318255562cbd2758775f25a27d7027a78db615084bb39e1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 48 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 37 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf