Sammanfattning

Övervakning av miljögifter/hälso- och miljöfarliga ämnen bedrivs inom ett antal

olika områden och det är ett stort antal ämnen som mäts och har mätts. Det gäller

så vitt skilda områden som t.ex. deposition via luft, halter i human vävnad och

halter i biologiskt material som t.ex. älg och fisk. Olika undersökningar har pågått

under olika lång tid. Syftet med den här rapporten är att sammanställa och beskriva

den strategi som finns samt de undersökningar som görs inom pågående

övervakning av hälso- och miljöfarliga ämnen inom det nationella programmet för

miljöövervakning samt att utvärdera om detta lever upp till de förväntningar och

krav som finns på verksamheten.

Miljöövervakningen av miljögifter fungerar bra. Speciellt med tanke på att det är

ett mycket komplext område med många inblandade aktörer och kravställare med

olika behov. Det finns en ganska bra balans mellan olika program, ämnen och

insatser. Men den terrestra miljön än dock som vanligt underordnad. Den strategi

som vuxit fram där tidsserieövervakningen kombineras med en omfattande

provbankning samt en offensiv nyfiken screeningverksamhet är bra. Speciellt ur

aspekten att man bör kunna varna för nya miljöproblem bör effektövervakningen,

som är i huvudsak historiskt orienterad, förstärkas.

Strategin är utvecklad och passar bra för klassiska miljögifter med PBT-egenskaper

och speciellt då persistenta och bioackumulerande ämnen. Vi mäter fortfarande

efter de klassiska ämnen som på många sätt är åtgärdade och uppmärksammade

och letar vi efter nya ämnen så hittar våra system i huvudsak dessa när de har

samma egenskaper. Systemet fungerar även för ämnen som inte mäts i fettväv i och

med att vi inte letar förutsättningslöst utan på de platser och i de matriser vi tror oss

kunna återfinna dem. Det finns vissa ansatser till att på ett bättre sätt kunna följa

upp samhällets kemikalieanvändning med de förslagen om mer förutsättningslös

screening i vissa matriser, samt projekt där vi letar efter ämnen från

konsumenttillgängliga produkter i humana matriser.

Måste man ha tidsserier för alla nya miljögifter eller räcker det att ha för några

klassiska ämnen för att den är pedagogisk och komplettera med en retrospektiv

studie i de fall man behöver en tidstrend? Kan man utveckla screeningen och

provbankningen ytterligare för att uppnå samma syfte som långa tidsserier? Det är

mycket troligt att man kan det och bli bättre på att göra väl utvalda retrospektiva

studier på provbankat material. Då behövs dock en förstärkning och bättre styrning

av provbanken. Det blir andra typer av frågor vi kommer att svara på, inte hur

många procents förändring vi kan upptäcka från år till år. Om man bygger upp ett

system för bättre riskbedömning av de halter man mäter upp vid enstaka tillfällen

kan det fungera som ett steg att avgöra om man skulle behöva mer regelbundna

mätningar.