Vattenkvaliteten har under åren 1997–2004 undersökts

vid tre stationer i Rånefjärdsområdet; Rånefjärden,

Gussöfjärden och Fjuksöfjärden. Mätningarna utgör

underlag för miljöövervakning av området, och

skall användas för återkommande tillståndsbeskrivning.

I rapporten föreslås modifi eringar i mätprogrammet,

för att kunna uppnå en bättre och säkrare tillståndsbeskrivning

och som en anpassning till Europeiska Unionens ramdirektiv

för vatten. De föreslagna modifi eringarna omfattar

fl er biologiska variabler, harmonisering med befi ntligt

utsjöprogram, bättre rumslig täckning och val av mätperioder

för anpassning till gällande bedömningsgrunder.

Undersökningen visar att Rånefjärdsområdet är ett typiskt

kustvattenområde i norra Bottenviken, starkt påverkat av

sötvatten. Tillståndet avseende näringsnivå är enligt svenska

bedömningsgrunder god i området. De höga halter av ammonium

som förekommer är en naturlig karaktär för nordvästra

Bottenviken, orsakat av älvburet löst organiskt material

med en relativt hög kvävehalt. För kustvatten typiska nivåer

för klorofyll-a, bakteriell syrekonsumtion och syrehalt stödjer

också att produktiviteten i området ligger på förväntad nivå.

Halten av de fl esta näringsämnen och nivån på planktonproduktionen

är fl era gånger högre i det undersökta

området än i norra Bottenvikens utsjö. Undantag utgör nitrat

som visar något högre värden i utsjön, sannolikt som en

konsekvens av bakteriell ammonifi ering och nitrifi kation.

Det insamlade datamaterialet visar på få signifi kanta trender

under 8-årsperioden, vilket tolkas som att näringssituationen

varit stabil och endast varierat inom naturliga intervall. De enda

signifi kanta trenderna som påvisats är en minskning av halten

löst organiskt kol och humus i Gussö- och Fjuksöfjärden. Den

minskade transporten av löst organiskt material från Råneälven

är en möjlig förklaring till detta. Tidsseriernas förmåga

att upptäcka förändringar motsvarade 0.3 till 15 % år

-1 beroende

på variabel, antaget 80% styrka och 10 år lång dataserie.

Transporten av organiskt bundet fosfor från Råneälven

har följaktligen också minskat under senare delen av perioden.

Tillförseln av fosfor från älven visades styra halterna

av både fosfat och totalfosfor i den mest kustnära

fjärden. Råneälven har därmed en avgörande betydelse för

regleringen av fosfor som begränsande ämne i Rånefjärden.

Betydelsen av fosfor som begränsande ämne bekräftas i undersökningen

genom snabbt sjunkande fosforhalter i en transekt

från kust till utsjö. Halten av kväveföreningar minskar

betydligt långsammare. Kvoten mellan kväve och fosfor är hög

redan i kustbassängen, där kvoten stämmer väl överens med kvoten

i Råneälvens vatten. Mot utsjön ökar värdena till över 100.