Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fåglar i Norrbottens län förekomst och populationsutveckling 1998-2007
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
Executive, Universitet, Lunds universitet, LU.
Responsible organisation
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport presenteras förekomst och sentida populationsutveckling hos Norrbottens fåglar

under perioden 1996-2007 (förekomst) eller 1998/2002-2007 (trender). Rapporten bygger på

data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter, ett nationellt övervakningsprogram som drivs

vid Ekologiska institutionen, Lunds universitet. Projektet ingår i Naturvårdsverkets miljööver

vakningssystem.

Totalt finns 716 standardrutter i Sverige, 168 av dessa ligger i Norrbottens län

och inventeras som en kombinerad linje- och punktaxering. I denna rapport har endast data från

linjedelen av inventeringarna använts. Alla rutterna har inventerats minst en gång och i snitt

så har närmare 60 rutter inventerats årligen i länet sedan 2002, vilket var det år då man ser en

tydlig ökning i antalet inventerade rutter.

Nationellt sett presenteras trender från 1998 och vi har valt att göra på samma sätt i Norrbottens

län för att lätt kunna göra jämförelser med de nationella trenderna. Det är dock många arter

som inte observerats i tillräckligt stort antal för att presentera tillförlitliga trender från 1998 (tio

år). Vi har därför valt att presentera trender också från 2002 (sex år). Det generella mönstret visar

på att det gått betydligt bättre för fåglarna om 1998 används som startår (genomsnittlig årlig

ökning på 2,6 %) än om man använder 2002 som startår (genomsnittlig årlig minskning på 1,4

%). I båda fallen ska man vara medveten om att det endast är korttidstrender och att man därmed

ska vara försiktig med tolkningen av dessa, särskilt med trenderna beräknade från 2002.

Flera olika fågelindikatorer har räknats ut för att spegla den biologiska mångfalden. Varje

indikator visar den genomsnittliga trenden för en grupp arter, vi har använt indikatorerna från

organisationen European Bird Census Council (EBCC) som nu används som officiella indika

torer

inom EU och indikatorerna för de Svenska miljömålen. Indikatorerna från EU, som ska

spegla hur det går för de vanliga fåglarna i jordbrukslandskapet och skogen samt övriga vanliga

fåglar, pekar alla svagt nedåt för Norrbottens län. Minskningarna är dock marginella och inte

statistiskt säkerställda.

De Svenska miljömålen har fågelindikatorer för

Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar

och

Storslagen fjällmiljö, för sistnämnda mål finns två indikatorer. Vanliga jordbruksfåglar

visar på en stabil trend och för

Levande skogar är trenden svagt icke signifikant positiv. För

Storslagen fjällmiljö

visar trenden för kalfjället på en mer eller mindre stabil situation med betydande

variation mellan åren och indikatorn för fjällbjörkskogen är negativ.

Vi har även beräknat trender för rödlistade arter och för arter som tillhör EU:s fågeldirektiv.

I båda fallen är det dock för få arter som inräknats med tillräckligt många individer per år för att

komma med i beräkningen för att vi ska rekommendera att dessa samlade trender ska användas

som indikatorer för utvecklingen hos grupperna i sin helhet. Trenden för de rödlistade arterna i

Norrbotten pekar icke signifikant nedåt, variationen mellan åren är stor. Orsaken till den nega

tiva

trenden förklaras till stor del av den kraftiga minskningen hos brushane. Trenden för arter

ingående i EU: fågeldirektiv i Norrbotten pekar på en svag icke signifikant nedgång med små

variationer mellan åren.

För fåglar med olika flyttningsvanor gick det under perioden 2002-2007 bäst för stannfåglar

och kortdistansflyttare som ökade signifikant. Däremot minskade både medel- och långdistansflyttare

i antal under samma period.

Vadare är ytterligare en grupp som vi har valt att presentera en gemensam trend för, då de är

en typisk grupp för de norrländska myrarna och fjällhedarna, figur 1. Trenden för artgruppen är

2

Figur 1.

Ljungpipare, en karaktärsfågel på fjällens myrar och hedar i Norrbottens län.

Vi presenterar utbredningskartor med mått på relativ fågeltäthet för alla arter som är obser

verade

på standardrutterna i Norrbottens län för att ge en geografisk bild över var respektive

art förekommer och i vilka tätheter. Vi presenterar även kartor som visar hur de totala relativa

tätheterna varierar över länet för alla arter sammantaget, för rödlistade arter och fågeldirektivs

arterna.

Dessa visar dock inte på några tydliga generella mönster. För artrikedomen finns dock

ett tydligt mönster som visar på en gradient med de artrikaste rutterna vid kusten och de artfattigaste

på kalfjällen i väster. Individrikedomen ser ut att vara som högst i den fjällnära skogen

och på några ställen längs kusten.

 

Place, publisher, year, edition, pages
2009. , 94 p.
Series
Länsstyrelsens rapportserie, ISSN 0283-9636 ; 1/2009
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Miljöövervakningens programområden, Landscape; Finance, Regional
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1969OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1969DiVA: diva2:763769
Available from: 2014-11-17 Created: 2014-11-17 Last updated: 2015-07-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4090 kB)7 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4090 kBChecksum SHA-512
63056f11e63a784e8e11fbcfe16f732bb9e81e893939aa9eebf8231b7c1e9d2935a4875c5e2cf06ea67be892783f5e214e67d06ef4b2448280b0ba14d940c5c7
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Lunds universitet, LU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 7 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 30 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf