Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svavel- och kvävenedfalletöver Stockholms län
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm.
Show others and affiliations
Responsible organisation
1997 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten presenterar resultat från spridningsberäkningar och mätningar av svavel- och

kvävenedfallet för perioden oktober 1994 — september 1995 (ett hydrologiskt år). För

beräkningarna används spridningsmodeller som utvecklats speciellt för Stockholms län

och som ingår i miljöövervakningssystemet som drivs av Luftvårdsförbundet i Stockholms

län.

Modellberäkningarna ger halter av svaveldioxid och kväveoxider för varje timme med

4x4 kilometers upplösning i hela länet. Torr- och våtdepositionen har summerats till

månadsvärden. För beräkningarna används en detaljerad emissionsdatabas samt resultaten

från ett stort antal mätningar av meteorologi, deposition, krondropp och föroreningshalter

som genomförts inom ramen för Luftvårdsförbundets och Länsstyrelsens

regionala miljöövervakning. Beräkningarna jämförs med mätningar.

Våtdepositionen av svavel och kväve är till största delen beroende av nederbördens geografiska

fördelning, som varierar kraftigt p g a lokala klimatförhållanden. I genomsnitt

syns två områden med förhållandevis hög nederbörd — inre delarna av Södertörn och

norra delarna av Norrtälje kommun. I dessa områden är nederbördsmängden nästan

dubbelt så stor som över de yttre delarna av skärgården, där de minsta mängderna förekommer.

Som mest noteras drygt 900 mm nederbörd för det hydrologiska året 1994/95.

Detta är ca. 30% högre än de genomsnittligt högsta värdena för 10 år (1984 — 1993).

Den relativa geografiska fördelningen av årsnederbörden 1994/95 skiljer sig inte väsentligt

från den genomsnittliga fördelningen under de senaste 10 åren.

Den högsta våtdepositionen av svavel sker över Södertörn med drygt 6 kg S/ha/år. I yttre

skärgården ligger värdena på omkring 3 till 4 kg/ha/år. För kväve är motsvarande siffror

drygt 7 kg N/ha/år respektive 4 kg N/ha/år. Den geografiska fördelningen av torrdepositionen

bestäms i hög grad av var utsläppen sker. Beräkningarna visar på mycket skarpa

gradienter med den högsta torrdepositionen i Stockholmsregionen och lägre värden ut

mot landsbygden och skärgården. Högsta torrdepositionen av svavel och kväve beräknas

uppgå till 5 kg S/ha/år respektive 7 kg N/ha/år, vilket är drygt hälften av den totala depositionen.

Som mest uppgår den totala depositionen (summan av våt- och torrdepositionen) av

svavel och kväve till drygt 9 kg S/ha/år respektive 12 kg N/ha/år. Det lägsta nedfallet,

som sker över landsbygdsområden och skärgården, är på knappt hälften av de högsta

värdena. I hela länet överskrids de undre kritiska belastningsgränserna för både svavel

och kväve.

Bidragen till nedfallet från utsläpp av kväve och svavel i Stockholms län har beräknats

med hjälp av spridningsmodellen. För kväve kan drygt 50% av den totala depositionen i

Storstockholm härledas till utsläppen i länet. För svavel är motsvarande siffra 30% —

40%.

- 5 -

Utanför tätortsområdena har utsläppen inom länet endast liten betydelse för den totala

depositionen. Här står intransporterade svavel- och kväveföreningar för huvuddelen.

Mätningarna visar att halterna i luften som transporteras in är jämnt fördelade över länet.

De geografiska variationerna i depositionen över landsbygden och skärgården är

därför dels beroende av nederbördens fördelning, som bestämmer variationen i våtdeposition,

dels markanvändningen, som påverkar variationen i torrdeposition.

Det enda säkra sättet att bedöma noggrannheten i beräkningarna är att så långt det går

jämföra beräknade halter, deposition och nederbörd med uppmätta värden (i vissa

punkter). För nederbörden erhålls en god beskrivning på de flesta platserna. I genomsnitt

för 12 mätstationer är beräknad årsnederbörd inom 2% av uppmätt värde. Under sommaren

kan dock avvikelserna bli stora p g a mycket stora variationer i nederbördsmängderna

för olika platser i länet.

När det gäller kväveoxidhalter (NO

x och NO2) erhålls en god överensstämmelse mellan

beräkningar och mätningar i Stockholms innerstad. Beräknade månadsmedelvärden ligger

för de flesta månaderna inom 20% av uppmätta värden. För svaveldioxidhalterna

(SO

2) är skillnaden större speciellt för sommarmånaderna då halterna är mycket låga.

Beräknat totalt nedfall av svavel stämmer relativt väl med krondroppsmätningarna. Beräknat

totalt nedfall av kväve kan däremot inte jämföras med kvävenedfallet i krondropp,

eftersom träden tar upp en avsevärd del av det kväve som tillförs skogen via luft

och nederbörd.

Place, publisher, year, edition, pages
1997. , 95 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1949OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1949DiVA: diva2:763050
Available from: 2014-11-13 Created: 2014-11-13 Last updated: 2015-08-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1937 kB)17 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1937 kBChecksum SHA-512
d4a4ad05dc7f5ccf99c4c13d5a32618a700fb2f36ee3acdad8328a0e4953cef9370bdb954b0bb4869409b255df692c32aa9646399779984cd774cf7230164af7
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Stockholm
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 17 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 57 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf