Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Bottenfauna i Mälaren och Yngern 2009
Executive, Länstyrelserna, länsstyrelsen, lst, Länsstyrelsen Stockholm. Limnia.
Responsible organisation
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

SAMMANFATTNING

På uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län har 14 bottenfaunaundersökningar utförts i Mälaren

samt två stycken vid Jägarskogsudden i sjön Yngern i Stockholms län. Provtagningen har utförts av

Limnia, Skövde, mellan 24 och 28 maj, 2009. Syftet med undersökningarna var att få kunskap om

bottenfaunasamhällena i Naturreservaten (Jägarskogsudden, Svalgarn, Norra Björkfjärden och Ådö-

Lagnö), samt Natura 2000-området (Gräsholmen) och slutligen ön Fagerön, som tidigare inte undersökts

med avseende på de akvatiska bottenlevande djuren.

De två undersökta lokalerna i Yngern kompletterades med totalt tolv Ekmanhugg i transekter ut

från land, där syftet var att försöka återfinna den rödlistade dagsländelarven

Ephemera glaucops, vilken

dessvärre inte påträffades.

I Mälaren undersöktes två lokaler på Svalgarn, fyra lokaler i Norra Björkfjärden, tre lokaler på Ådö

-Lagnö, tre lokaler på Gräsholmen och slutligen två på Fagerön.

Undersökningsmetoden var M42 med riktat urval (Naturvårdsverket, 2008) vilket innebär att de 30

provpunkterna per provlokal fördelas så att så många olika mikrohabitat som möjligt påträffas. Allt

från provtagning i bottensubstratet till hällkar, under bark på nedfallna träd och i närliggande sumpskog,

har undersökts. Metoden med riktat urval skiljer sig därmed från den ordinarie M42-metoden

(Naturvårdsverket, 1996) som har sina 30 provpunkter schematiskt utplacerade. Med riktat urval förväntas

fler taxa kunna insamlas vilket var syftet i denna undersökning.

Lokalbeskrivningar enligt Naturvårdsverket, 2006, upprättades för varje lokal, koordinater noterades

samt fotografier arkiverades. Allt material konserverades för vidare artbestämning. Alla djur samt

visst material arkiveras och sparas.

Analysen bestod av de två index enligt

Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag, 2007, ASPT,

som indikerar antropogen miljöpåverkan, och MILA, som indikerar försurningspåverkan. Därtill har

indexen FSI (arters känslighet för försurning) och FOI (arters känslighet för förorening) ingått i analysen.

Ovanstående index, antal taxa, individantal och förekomst av (för större sjöar) ovanliga arter,

legat till grund för bedömning av naturvärdet för de undersökta områdena.

Resultaten visar att samtliga undersökta områden håller hög nivå vad gäller försurningsläget, Jägarskogsudden

och Fagerön som helhet hade högsta klassning,

nära neutralt, på MILA, medan en av

tre lokaler på Gräsholmen hade samma klassning. Övriga hade klassningen

måttligt surt. ASPT som

indikerar miljöpåverkan gav klassningen

hög status för en lokal på Gräsholmen och Fagerön, samt

två lokaler på Ådö-Lagnö och Gräsholmen, och slutligen tre lokaler inom Norra Björkfjärden. Övriga

lokaler höll

god status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder.

Svalgarn hade sammantaget det högsta antalet taxa med 84 stycken. En av de två lokalerna på Svalgarn

hade det högsta enskilda antalet med 73 taxa, vilket anses som mycket högt. Därefter varierade

antalet taxa mellan 30 till 50 stycken för enskilda lokaler. Två lokaler hade mycket försurningskänsliga

arter och samtliga övriga hade försurningskänsliga arter. Tre lokaler hade föroreningskänsliga arter

medan resterande hade normalt föroreningståliga arter. På samtliga lokaler fanns arter som normalt

lever i rinnande vatten, men som här har funnit syrgasrika områden, vissa med uppströmningsområden

från den ås som löper genom området. Här påträffades även för större sjöar ovanliga arter.

Sammantaget ges bedömningen att de undersökta områdena håller ett högt naturvärde, de flesta är

utan bebyggelse vilket bidrar till den höga nivån. De hot som föreligger är övergödning från enskilda

avlopp, med tillflöden från jordbruksmarker, kommunala avloppsreningsverk samt från fritidsbåtars

latrintömning i Mälaren. Tillsammans med sedimentation, exempelvis från skogsavverkning på öarna,

har detta en negativ påverkan på de bottenlevande djuren i Mälaren och Yngern. Särskilt bör

nämnas Svalgarn med sin artrika bottenfauna, samt Fageröns individrika fauna.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 88 p.
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, Regional; Miljöövervakningens programområden, Freshwater
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1925OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1925DiVA: diva2:762933
Available from: 2014-11-13 Created: 2014-11-13 Last updated: 2015-04-22Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(3320 kB)15 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 3320 kBChecksum SHA-512
07f94ceffdb6a7a5d688216f87b95ad5d49214c0bddd981eaaf45b10609a8195a18fbc8737d1a10432f90968a3dddf3b79ffffcc21c64a4dc858d4584c97b33a
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Länsstyrelsen Stockholm
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 15 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 44 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf