Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge

län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet

omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata

brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma

grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet –

Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida

övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag

har legat mätdata tillgängliga i mars 2001.

Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en

tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av

försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb

omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både

långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att

den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l.

Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner

representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B –

Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö

och djup hamnade 20 av lokalerna i

B3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer i

morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för

övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med

referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket

visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga.

Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika

undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första

hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De

övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i

jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av

kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta

trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och

konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler.

Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela

övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium,

magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser

skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig

prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets

framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en

hydrogeologisk dokumentation i fält.