Sammanfattningsvis så visar kiselalgsfloran i de undersökta vattendragen i Västernorrlands län att närsaltshalten i dessa vatten är lågt och den ekologiska statusklassen överlag är hög, inga förändringar i dessa avseenden fanns mellan 2009 och 2010. Angående surhet så visar kiselalgsmetoden att Viksbäcken har mycket surt vatten båda åren och är troligtvis antropogen försurat. Kiselalgsfloran i Kläppsjöbäcken och Kniptjärnsbäcken visar en tendens till surare vatten 2010 än 2009 vilket innebär att de under 2010 uppvisar en liten risk för försurning. Malmån uppvisar denna risk bara under 2009. Viksbäcken, som har undersökts tidigare, verkar ha blivit surare än 2006. De vanligaste kiselalgstaxa räknat till antal räknade skal var

Achnanthidium minutissimum grupp II (medelbredd 2,2-2,8μm), Fragilaria gracilis Østrup och Eunotia exigua (Brebisson ex Kützing) Rabenhorst. F. gracilis hörde också, tillsammans med Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing och Gomphonema exilissimum (Grun.) Lange-Bertalot & Reichardt, till de mest frekventa kiselalgstaxa som förekom i nästan alla prover förutom en. Alla dessa taxa indikerar närsaltsfattiga vatten, E. exigua och T. flocculosa även sura förhållanden. Alla tillhör också de vanliga taxa för hela Sverige.