Publications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hälsorelaterad miljöövervakning. Cancerframkallande ämnen i tätortsluft. Personlig exponering och bakgrundsmätningar i Umeå 2013
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Executive, Universitet, Umeå universitet, UmU.
Responsible organisation
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Syftet med undersökningen är att kartlägga allmänbefolkningens exponering via luften för vissa cancerframkallande ämnen (bensen, 1,3-butadien, formaldehyd) och kvävedioxid .

Undersökningen genomfördes i centrala Umeå under hösten 2013, och inkluderade totalt 40 slumpvis utvalda personer i åldrarna 20-50 år. Deltagarna fick bära provtagare för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid under en vecka, och mätningarna upprepades sedan på hälften av deltagarna. I samband med de personburna mätningarna fick deltagarna även besvara en enkät och föra dagbok över hur mycket tid de vistats i olika miljöer. Utöver de personburna mätningarna genomfördes även stationära veckomätningar av motsvarande ämnen utomhus på två platser (en gatustation och en urban bakgrundsstation) i centrala Umeå.

Vid den urbana bakgrundsstationen genomfördes även mätningar av fina partiklar (PM 2.5) under två dygn parallellt med motsvarande mätningar hemma hos 20 av deltagarna. PM 2.5 filtren analyserades även för polycykliska aromatiska kolväten.

Deltagarfrekvensen var 66%, och av de 40 deltagarna var 22 kvinnor och 18 män. Medelåldern var 35 år, endast 2 personer angav att de rökte och majoriteten bodde i lägenhet (68%). Största delen av tiden tillbringade deltagarna inomhus (90%) och endast en mindre del (ca 5%) i trafikerade miljöer.

Resultaten av mätningarna presenteras i tabellen nedan. Den personliga medianhalten för bensen var något över den föreslagna lågrisknivån (1,3 μg/m 3) men något lägre jämfört med motsvarande mätningar i Umeå från 2001. Halten 1,3-butadien var lägre jämfört med tidigare mätomgångar och i nederkant av det intervall som utgör lågrisknivå (0,2-1,0 μg/m 3). Det fanns en signifikant korrelation mellan den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien (rs=0.50, p=<0.01). Deltagare som bodde i villa hade högre formaldehydhalt jämfört med de som bodde i lägenhet. Medianhalten var något lägre jämfört med mätningarna 2001 och i samma storleksordning som vid mätningarna 2007. Medianhalten kvävedioxid var även den något högre jämfört med motsvarande halt uppmätt 2001 (8 μg/m 3), men i storleksordning som halten från mätningarna 2007 (11 μg/m 3). Ingen signifikant skillnad i halter kunde påvisas mellan män och kvinnor.

De stationära mätningarna genomfördes vid kommunens urbana bakgrundsstation (bibliotekstaket) samt vid gatustationen Västra Esplanaden som veckomätningar, samt hemma hos 20 deltagare under två dygn (PM 2.5 och PAH). Medianhalt av bensen vid gatustationen 6 var lägre jämfört med tidigare år (1,6 μg/m 3 2001, 1,5 μg/m3 2007) medan halten uppmätt i urban bakgrund var något högre än tidigare år. För 1,3-butadien var halten vid gatustationen lägre jämfört med föregående år och lägre än motsvarande halt i urban bakgrund.

Kvävedioxidhalten vid gatustationen låg i medeltal över 40 μg/m 3 vilket är den rådande miljökvalitetsnormen för årsmedelhalten (SFS 2010:477). Formaldehyd uppvisade ungefär samma mönster som vid tidigare mätningar med jämförbara halter i gatunivå och urban bakgrund. Median halten var högre än 2007.

PM 2.5 mättes utomhus i urban bakgrund samt hemma hos 20 av deltagarna under två dygn. Medianvärdet för inomhusmätningarna av PM 2.5 var högre än motsvarande halt vidmätningarna 2007 (1,9 μg/m 3), medan medianhalten utomhus var lägre än vid 2007 års mätning. PM 2,5 filtren analyserades även på sitt innehåll av polycykliska kolväten, som i tabellen representeras av bens(a)pyren, och resultaten visade på betydligt högre halter i luften utomhus jämfört med inomhus. Halterna understiger väl den lågrisknivå som fastställts av institutet för miljömedicin (IMM) och Världshälsoorganisationen (WHO) på 100 pg/m 3. Man bör dock beakta att halterna inte inkluderar partiklar större än 2,5 μm i diameter.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2014. , 38 p.
Series
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, 2014:2
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Finance, National; Miljöövervakningens programområden, Health; Health, Luftföroreningar - exponeringsstudier; Environmental Objectives, Clean air
Identifiers
URN: urn:nbn:se:naturvardsverket:diva-1820OAI: oai:DiVA.org:naturvardsverket-1820DiVA: diva2:755026
Available from: 2014-10-13 Created: 2014-10-13 Last updated: 2015-12-09

Open Access in DiVA

fulltext(1594 kB)64 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1594 kBChecksum SHA-512
19f30000d6c45968c8674d8909db6538dd7a03dbc1077e99271904c9bec00457513f42a0e18b4512614357b75ddd1e603b271435bc7ce727520714087efa009d
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Umeå universitet, UmU
Environmental Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 64 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 61 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf