Sammanfattning

På uppdrag av Naturvårdsverket har Livsmedelsverket uppskattat den sammanlagda exponeringen av växtskyddsmedel tillhörande gruppen pyretroider/pyretriner bland svenska konsumenter, inklusive barn. Intaget delades upp på hur stor del som kommer från svenskproducerade produkter och hur stor del som kommer från importerade produkter från övriga länder, uppdelat på EU och tredje land. I denna studie har även det sammanlagda (kumulativa) intaget av pyretroider/pyretriner beräknats.

Både naturliga pyretriner och syntetiskt framställda pyretroider används som insektsmedel för att bekämpa olika växtskadegörare och förrådsskadeinsekter samt för kontroll av parasiter på boskap och av malaria. Pyretroider/pyretriner tillhör den grupp av toxiner som påverkar nervsystemets natrium-jonkanaler. Ett problem med de naturliga pyretrinerna är att de sönderfaller i solljus och då mister sin effekt på insekter (EFSA Journal 2013). Majoriteten av de syntetiskt framställda pyretroiderna är beständiga även i solljus och därför mer skadliga för insekter. Till skillnad mot insekter kan däggdjur, med hjälp av ett väl fungerande enzymsystem, snabbt hydrolysera pyretroider/pyretriner till inaktiva syror och alkoholer (Hayes et al., 1991). Eftersom användningen av pyretroider/pyretriner är vanlig inom lantbruket och att denna grupp av ämnen har använts under lång tid, anser Livsmedelsverket det vara av allmänt intresse att göra en uppföljning av svenskars exponering för dessa ämnen via maten.

Livsmedelsverket har sammanställt kostdata för barn och vuxna från matvaneunder-sökningarna Riksmaten – barn 2003 och Riksmaten – vuxna 1997-98 och tillsammans med haltdata för pyretroider/pyretriner från kontrollprogrammet för bekämpningsmedelsrester uppskattat intaget för den svenska konsumenten, inklusive barn. En bedömning av om denna exponering inneburit en risk för svenska konsumenter har även genomförts. Med risk avses i detta fall att nivån för acceptabelt dagligt intag (ADI) och/eller den akuta referensdosen (ARfD) har överskridits.

Resultatet av undersökningen visade att exponeringen bland svenska konsumenter för pyretroider/pyretriner under tidsperioden 2005-2013 har varit mycket låg. För varje år var det teoretiska maximala dagliga intaget av enskilda pyretroider/pyretriner mycket lägre än det acceptabla dagliga intaget för respektive substans, i de flesta fall under en procent av ADI. Det totala kumulativa intaget av pyretroider/pyretriner har inte förändrats under den aktuella tidsperioden, utan ligger stadigt på 1-2 % och strax över 0 % av ADI för referenssubstansen för barn respektive vuxna. När den kumulativa exponeringen delades upp, beroende på grödans ursprung, så var bidraget från svenska produkter försumbart. Bidraget från EU-grödor varierade mellan 20-61 % av det totala intaget olika år men låg oftast runt 40 % av det totala intaget, så generellt var det varor från tredje land som bidrog mest. Den uppskattade kroniska exponeringen av pyretroider/pyretriner för svenska konsumenter tyder inte på att det inneburit någon långsiktig hälsorisk under den undersökta tidsperioden.

Uppskattningen av den akuta exponeringen för pyretroider/pyretriner, baserade på konservativa antaganden visade att det inte kan uteslutas att svenska barn vid ett fåtal tillfällen utsatts för en möjlig hälsorisk. Resthalter i bordsdruvor, äpple, broccoli och daggkål var i några fall så höga att de kan ha inneburit en risk. De höga halterna uppmättes i samtliga fall i grödor som producerats i tredje land och inga fynd har gjorts efter 2010.

Livsmedelsverkets slutsats är att det uppskattade kumulativa intaget för pyretroider/ pyretriner skulle kunna fungera som en indikator för att följa befolkningens exponering för dessa bekämpningsmedel. Men med tanke på att denna studie pekar på att exponeringen för svenska konsumenter är låg och ligger stabilt på en låg nivå, så är det ingen relevant indikator ur ett hälsoperspektiv. Livsmedelsverket anser därför att det vore mer relevant att följa någon annan grupp av växtskyddsmedel.

By request from the Swedish Environmental Protection Agency, the National Food Agency has estimated the exposure of plant protection products belonging to the group pyrethroids/pyrethrins among Swedish consumers, including children. The intake was separated into contribution from commodities produced in Sweden, and the proportion of intake from commodities imported from other countries, divided into EU and third countries. Additionally, in this study an estimation of the cumulative exposure of pyrethroids/pyrethrins has been performed.

Both natural pyrethrins and the synthetic pyrethroids are pesticides used to control insect pests on various agricultural crops as well as pests in store, parasites on animals and for control of malaria. Pyrethroids/pyrethrins belong to the group of toxins which affect the nerve membrane sodium channel. A problem with the natural pyrethrins is that they are degraded by sunlight with loss of insecticidal activity (EFSA Journal 2013). The majority of the pyrethroids are light stable and therefore more toxic for insects. The relative resistance of mammals to pyrethroids is almost wholly attributable to their ability to hydrolyze the pyrethroids rapidly to their inactive acid and alcohol components (Hayes et al., 1991). Pyrethroids/pyrethrins are commonly used in agriculture, and have been used for many years. Thus, the National Food Agency considers it relevant to assess the intakes of this group of chemicals via food.

The National Food Agency has compiled consumption data for children and adults from the dietary surveys Riksmaten – children 2003 and Riksmaten – adults 1997-98 and together with monitoring data for pyrethroids/pyrethrins from the pesticide monitoring program estimated the exposure among the Swedish consumers, including children. An assessment concerning if this exposure has caused any risk to the Swedish consumers has also been performed. The risk is here defined as an intake exceeding the acceptable daily intake (ADI) and/or acute reference dose (ARfD).

The results of this study showed that the exposure among Swedish consumers to pyrethroids/pyrethrins during the time interval 2005-2013 has been very low. In every year, the theoretical maximum daily intake (TMDI) of individual pyrethroids/pyrethrins was much below the ADI for each substance, and in most of the cases below one per cent of the ADI. The cumulative intake of pyrethroids/pyrethrins has not changed during 2005-2013, instead it is steadily 1-2 % and just over 0% for children and adults, respectively, of the ADI for the reference substance. When the total exposure was divided based on origin of the products, it was evident that the contribution from crops grown in Sweden was negligible. The contribution from crops grown in EU varied between 20-61 % of the total exposure, mainly around 40 %, so the biggest contribution came from crops produced in third countries. The estimated cumulative exposure to pyrethroids/pyrethrins among Swedish consumers does not indicate that there has been a chronic health risk.

The estimation of the acute exposure to pyrethroids/pyrethrins, based on worst-case secenarios, showed that a potential risk for Swedish children could not be excluded on some occasions, due to residues in table grapes, apples, broccoli and Chinese broccoli. It should be noted that all the crops that lead to high intakes originated from third countries and no acute risk has been identified after 2010.

The National Food Agency concludes that the estimated cumulative intake of pyrethroids/pyrethrins may serve as an indicator to monitor the consumers’ exposure to these plant protection products. However, from a health perspective, it would be more relevant to monitor another group of plant protection products, as this survey indicates that the exposure for pyrethroids/pyrethins is stable on a very low level that does not pose a risk to consumer health.